Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Utrikesministern låtsas som om det inte finns någon skillnad mellan Sveriges ett-Kina-politik och andra länders ett-Kina-politik eller hur man tolkar denna politik. Detta stämmer inte. Att regeringen påstår att man inte kan påverka hur man själv agerar diplomatiskt är direkt löjeväckande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns en rad sätt att främja de diplomatiska relationerna, dels genom att möjliggöra för diplomatiska beskickningar att agera som ambassader, dels genom rena symbolhandlingar. Detta kan ske genom officiella besök, antingen av taiwaneser som kommer till Sverige eller genom att regeringens företrädare, exempelvis utrikesministern, besöker Taipei.
Vidare kan det vara värt att påminna utrikesministern att det är Sverige som definierar sin ett-Kina-politik, inte Fastlandskina eller Kommunistkina. Jag tänkte ta upp ett antal positiva exempel på vad andra länder som också har en ett-Kina-politik har gjort i syfte att främja sina diplomatiska relationer.
I april 2021 meddelade USA:s utrikesdepartement att det kommer att bli lättare för amerikanska representanter att träffa sina motsvarigheter i Taiwan. De tillåter öppna kontakter med taiwanesiska diplomater. Amerikanska utrikesdepartementets talesperson Ned Price sa att de nya "riktlinjerna understryker att Taiwan är en levande demokrati och en viktig partner i säkerhetsfrågor och ekonomiska frågor, och också är en god kraft i det internationella samfundet". USA:s linje i fråga om stärkta diplomatiska relationer med Taiwan stöds av såväl sittande demokrater som den tidigare republikanska administrationen.
Fru talman! Om USA kan kan också Sverige.
I maj 2021 valde Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod och Taiwans president Tsai Ing-wen att stå sida vid sida i Köpenhamn för att försvara demokratiska värderingar vid ett internationellt demokratiseminarium. Utrikesminister Kofod, som dessutom råkar tillhöra utrikesminister Ann Lindes systerparti, det vill säga de danska socialdemokraterna, sa att han förbereder en dansk utrikespolitik som är värderingsgrundad. Han sa vidare att "vi måste stå starkare, svara snabbare och med mer kraft när universella värden som mänskliga rättigheter och yttrandefrihet är hotade".
Fru talman! Om Danmark kan kan också Sverige.
I juli 2021 meddelade Taiwan att man skulle öppna en diplomatisk beskickning, kallad Det taiwanesiska representationskontoret och som i praktiken är en ambassad, i Litauen. Detta skedde efter att Litauen tidigare samma år meddelat att man planerade att öppna ett officiellt representationskontor i Taiwan.
Trenden har varit att allt fler länder, inte minst i Central- och Östeuropa, har sökt närmare relationer med Taiwan. USA har vidare välkomnat beskedet från Litauen om den taiwanesiska beskickningen, vilket i sin tur bör betraktas som klarspråk. Återigen, fru talman: Om Litauen kan så kan Sverige.
Särskilt mot bakgrund av att regeringen påstår sig vilja rikta särskilt fokus mot att främja demokrati genom sin påstådda demokratioffensiv är den lama svenska hanteringen av de diplomatiska relationerna med Taiwan att betrakta som ett fullkomligt svek.
Mot bakgrund av detta vill jag, likt Björn Söder, få tydligare svar från utrikesministern.