Herr talman! Det är naturligtvis oerhört svårt att jämföra system när regeringen i sin proposition inte berättar vad det förslag som ska röstas igenom faktiskt innebär i form av kostnader. Det framgår varken när det handlar om investeringen eller när det handlar om nivån på CFD-kontrakten, de garanterade lägsta priserna som man ska betala till reaktorägarna under flera decennier.
I den meningen går det inte att jämföra, för ni har inte presenterat något sådant förslag. Det borde vara tydligt i propositionen om ni hade ställt de här sakerna mot varandra. Det är en brist i beredningen.
Jag vill komma tillbaka till en annan fråga som jag tog upp i mitt anförande. De här subventionerna slår förvisso mot andra kraftslag, men jag vill också lyfta den befintliga kärnkraftens lönsamhet när ni ger stora subventioner till den nya. Här skriver ni väldigt övergripande att risken är liten att man ska konkurrera ut sig själv. Men det finns ju andra, oberoende rapporter som pekar på motsatsen.
Mats Green ger ju sällan uttryck för några varmare känslor för andra kraftslag, men jag tänker att den befintliga kärnkraften ändå måste ligga honom väldigt varmt om hjärtat. Kärleken till de reaktorerna borde väl få honom att oroas åtminstone lite grann. Det vore ju som sagt en ödets ironi om stora subventioner för ny kärnkraft skulle konkurrera ut billig, avbetald, gammal kärnkraft och kanske framför allt den livstidsförlängning och effekthöjning som skulle kunna göras på samhällsekonomiskt väldigt lönsamma villkor. Eller tänker sig Mats Green att också den ska få stora subventioner framöver?