Fru talman! Häromdagen diskuterade näringsutskottet konkurrensfrågor. Vi var då överens om att god konkurrens är nödvändig för att konsumenterna ska få varor och tjänster av god kvalitet och till ett bra pris. Vi var också överens om att det är viktigt hur reglerna ser ut på om- och avreglerade marknader, att detta är viktigt för att nya företag ska kunna utvecklas och att inträdesproblemen på marknaden blir så små som möjligt för nya och små företag.
Hur är det med elmarknaden? Länge har de övriga partiernas attityd till elmarknaden varit att den fungerar i huvudsak bra, trots att elmarknaden närmar sig oligopol och att det omfattande kors-och-tvärs-ägandet i hög grad måste försvåra konkurrensmyndighetens kontroll. Hur ska vi till exempel kunna få klarhet i om bolagen har manipulerat priserna, apropå dagens debatt? Björn Karlsson menar att han har belägg för det.
De flesta nya hus byggs med eluppvärmning trots att det redan 1980 gavs löfte om att detta skulle förbjudas. Man kan få intrycket att Vattenfall och därmed också övriga elproducenter bestämmer över regeringen och inte tvärtom.
Det är viktigt att stärka kundernas ställning på energimarknaderna. Men de förslag som läggs fram i den här propositionen angriper inte de stora problemen på elmarknaden utan är bara spridda försök att lappa och laga i ett dåligt fungerande system.
Jag anser att en oberoende utredning bör tillsättas med syfte att lämna förslag om en riktig reformering av elmarknaden. Dagens svenska elmarknad domineras av ett fåtal aktörer, och prissignalerna till hushållskunderna under höglasttid är svaga.
Ett grundläggande problem med dagens elmarknad är att konsumenterna kan teckna avtal med fast pris på leverans av el, oavsett vad effektpriset är vid ett visst tillfälle. Detta innebär i praktiken att konsumenterna har möjlighet att handla effekt gratis.
En följd av detta är att elvärmen vid höglasttid slukar hälften av den el som konsumeras. Detta medför i sin tur att priserna på spotmarknaden blir mycket höga och att priset på el höjs generellt och för alla konsumenter, inklusive den elintensiva industrin.
Denna struktur har alltså gjort att många elkunder betalar ett överpris för den el som de förbrukar men att miljöstyrningen på elmarknaden ändå blir svag och att styrningen mot en effektiv elanvändning blir i det närmaste obefintlig.
Jag anser att det är nödvändigt att elmarknaden omformas till en effektmarknad.
Behovet av en effektreserv kan kopplas till det faktum att elmarknaden inte fungerar tillfredsställande. Dagens elmarknad bidrar till att elproducenterna trots ett högt pris får svårt att finansiera en kapacitetsutbyggnad. Genom att reformera elmarknaden i den riktning som jag har föreslagit skulle behovet av att hålla en stor effektreserv bortfalla.
Det finns problem kring nätanslutningar för småskaliga anläggningar i elproduktion. Det gäller för både solceller och vindkraft. Det har bland annat uppmärksammats i en rapport från Elforsk. I rapporten visas att det inte finns några tekniska hinder för att bygga solcellsanläggningar som levererar all producerad el direkt till nätägaren. Däremot är kostnaden för inmatningsabonnemanget i förhållande till intäkterna så hög att små installationer där man levererar all producerad solel till en nätägare i dag skulle gå med förlust, oavsett vad kostnaden är för uppförandet av solcellsanläggningen.
Det är viktigt att komma till rätta med det här. Vi vill ju att ny, modern teknik ska få genomslag. Då måste det också finnas reella möjligheter att leverera el till nätet. Därför tycker jag att regeringen borde tillsätta en utredning med uppgift att se över de här problemen och föreslå åtgärder för att lösa dem.
Införandet av en obligatorisk månadsvis mätning av el är enligt min mening ett steg i rätt riktning. Det borde dock genomföras snabbare och ha en tydlig inriktning mot realtidsmätning. Genom att ställa krav på att de mätare som installeras även klarar minst timvis mätning eller att de på ett enkelt sätt kan uppgraderas till att klara detta kan man minimera risken för att under en lång tid framöver binda sig vid ett system för månadsvis mätning.
Till sist, fru talman: Naturgas - eller fossilgas, som det ju är - är en icke uthållig energikälla som förr eller senare måste avvecklas. Därför är det enligt min uppfattning inte acceptabelt med omfattande investeringar i dyr infrastruktur för naturgasdistribution, fossilgasdistribution. En stor utbyggnad av fossilgasnätet är inte förenlig med de av riksdagen beslutade klimatmålen. En sådan utbyggnad skulle nämligen innebära att de svenska klimatgasutsläppen drastiskt ökade.
Enligt min mening bör regeringen även mer aktivt än tidigare väga in klimataspekter, särskilt förenligheten med uppsatta klimatmål, vid tillståndsprövning av naturgasprojekt enligt miljöbalkens och naturgaslagens bestämmelser.