Fru talman! Ärendet i dag handlar om fastighetsmäklare och fastighetsmäklarlagen. Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 2.
Mina kolleger Jan Ertsborn och Bertil Kjellberg har redan talat om innehållet i reservationen som rör besiktningsmän. Jag tänker därför uppehålla mig lite grann vid det som jag har tagit upp från vårt parti när det gäller det särskilda yttrandet.
Min motion handlar om lockpriser och öppen budgivning. Det är mycket som har hänt i och med IT-revolutionen - inte att förglömma - som har gjort att mäklarnas marknadsplatser ofta återfinns på nätet. Det har medfört att branschen är både mer åtkomlig och mer oöverskådlig.
Fru talman! Med dagens låga ränteläge har människor helt andra förutsättningar att laborera med sin privatekonomi. På samma gång ser vi hur fastighetsmarknaden utnyttjar detta för att locka till sig kunder. Fastighetsmarknaden omsatte 137,1 miljarder år 2004. 144 000 småhus och bostadsrätter bytte ägare. En mycket stor andel av bostadsöverlåtelserna sker genom landets ungefär 5 400 registrerade fastighetsmäklare. År 2004 såldes bara i Stockholm 91 % av alla småhus via mäklare. Bostadsmarknaden utgör med andra ord en enorm spelplats för något som vi alla behöver - trygga bostadsförhållanden.
Fru talman! I dag är diskrepansen ofta stor mellan det pris som mäklaren anger i marknadsföring och det pris som säljaren verkligen vill ha. Även om vi vet att det finns goda seder och bruk inom branschen finns det ändå de som inte håller sig till det. Detta med olika priser leder till att konsumenten har svårt att beräkna var det slutgiltiga priset faktiskt kommer att landa. Därmed har man svårt att avgöra hur mycket man behöver låna på banken för att få köpet att gå ihop.
Mäklarsamfundet har självt angett att mäklare ofta lockar med priser som helt enkelt inte är verklighetsanpassade och att användandet av lockpriser är ett brott mot god mäklarsed och därmed också mot fastighetsmäklarlagen, kan man tycka.
Jag har själv varit utsatt för detta. När vi skulle sätta ut vårt hus till försäljning var det en av de mer etablerade mäklarfirmorna i det här landet som hade en mäklare som presenterade ett förslag där vi skulle lägga oss väldigt lågt för att locka till oss många intressenter. I de fall som man har granskat i det här avseendet har skillnaden mellan utpris och slutpris varit så stor som 53 %.
Det är framför allt de med sämre hushållsekonomi som är de allra svagaste i det här sammanhanget. Fastighetsmäklarnämnden har uttalat att mäklare har en skyldighet att ange det korrekta priset för ett objekt och att ett pris som väsentligt avviker från det som bedöms som det marknadsmässiga priset kan leda till att intresserade kunder vilseleds. I själva verket visar en undersökning att så många som tre av fyra bostadsköpare är rädda för att bli lurade.
Fru talman! En bostadsrättsaffär eller ett husköp är för de flesta, precis som min kollega Bertil Kjellberg anger, den största och viktigaste investeringen i livet. Det är en affär som påverkar ens privatekonomi långt fram i tiden. Köpet kan vara avklarat på en dag, men räntorna får man kanske dras med i stort sett hela livet. Därför fordras ett särskilt skydd för konsumenterna. En reviderad fastighetsmäklarlag till förmån för konsumenten skulle kunna utgöra första steget i den tryggheten. Vi är därför väldigt glada för att det nu har kommit i gång en sådan översyn av fastighetsmäklarlagen, men det tog sju år från det att det påpekades i den här kammaren.
Vi utgår naturligtvis ifrån att det här med lockpriser finns med, och det finns anledning att tro att det finns med i översynen. Men det är inte lika tydligt när det gäller budgivningsförfarandet. Det är ett närstående problem där konsumenter också drabbas, fru talman. Det handlar om det slutna budgivningsförfarandet. I andra länder har man infört en så kallad budlogg för att öka transparensen. En sådan registrerar uppgifter om budgivare, tidpunkter, belopp och lämnas till köpare och säljare efter avslutad affär. En modernisering av fastighetsmäklarlagen är av största vikt för alla parter för att öka konsumentskyddet och för att fastighetsmäklarna ska ha tydliga regler att gå efter, och där kan till exempel en budlogg vara ett bra komplement.
I direktivet till utredningen ingår nu att belysa hur mäklare marknadsför förmedlingsobjekt. Förhoppningsvis kommer också konkreta förslag att läggas fram som leder till att den bild som jag beskrivit här förändras.
Kristdemokraterna har i sin motion krävt just detta, och jag har därför avstått från ett särskilt yrkande beträffande lockpriser och öppen budgivning och nöjer mig tills vidare med att invänta utredarens förslag i just den här frågan. Men som tidigare har sagts, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 2 under punkt 2.