Herr talman! Ledamoten nämner kompetensförsörjningen. Den är ett jätteproblem. Men den underlättas inte av att den kompetens vi har faktiskt får jobba med saker som inte utvecklar dem i yrkesrollen. Folktandvården har utbildningsansvaret för nyutexaminerade tandläkare, men de nyutbildade väljer att lämna folktandvården. Det blir ett moment 22. Man har två uppdrag, men de krockar med varandra såtillvida att de nyutbildade tandläkarna inte får den bredd av undersökningar och behandlingar som de vill ha för att förstärka sin profession. Därför lämnar de folktandvården.
Det ser vi också ute i glesbygden. Det pratas mycket om att det i Norrlandslänen är svårt att kompetenssätta mindre tandläkarmottagningar. De har ett jätteproblem. Men det är inte endast ett Norrlandsproblem. Vi har samma problem i Småland, i norra Skåne och så vidare. Mindre orter är inte lika attraktiva att jobba på, oavsett om det är som privattandläkare eller på folktandvården.
Folktandvårdens uppdrag blir då att hantera i princip bara de unga, eftersom det är vad de hinner med. Men jag vet att det finns privata aktörer som är intresserade av att ta en del av barntandvården. Det är inte så att man säger: Det där får folktandvården sköta. Speciellt på orter där man ser att folktandvården inte klarar av det tar man sitt sociala ansvar i samhället för att se till att alla barn får den vård de ska ha.
(Applåder)