Herr talman! Det var många frågor som kom upp i debatten här. Låt mig börja med det som jag tycker att det är viktigast att vi har ögonen öppna kring.
Under lång tid har vi haft en trygghetskris i svensk skola. Det har inte varit en realitet att föräldrar känner trygghet när de lämnar sina barn i skolan och att barn inte behöver komma till skolan med ångest eller med ont i magen. Så har det varit av olika anledningar, herr talman. Att vi under lång tid har haft en trygghetskris tror jag inte minst hänger ihop med att vi inte har varit tydliga med vad som är syftet med skolan.
Lärare ska få vara lärare i sina klassrum. Vi kan inte ha stökiga korridorer. Man är inte i skolan för att tjafsa med läraren eller med sina kamrater, utan man är där för att lära sig det demokratiska hantverket och grunderna, som ska hjälpa en resten av livet.
Jag tror att det är avgörande att vi hanterar trygghetskrisen genom att stärka lärarna i deras roll som lärare i klassrummen och genom att ge rektorer möjlighet och verktyg att upprätthålla tryggheten i skolan.
Det handlar också om de nya fenomen som vi ser i skolan, bland annat skärmar och sociala medier som formar barn och unga innan de hinner forma sig själva. Därför är jag glad att vi i den här regeringen nu ser till att göra hela grundskolan mobilfri. Man lämnar in sin telefon i början av skoldagen och får tillbaka den i slutet. Under tiden däremellan är man i skolan för att lära sig och för att umgås med sina kompisar.
Vi har en avgörande roll i skolan när det gäller att se till att alla barn och unga får vara sig själva och får drömma stort. Men det handlar också om att se till att de vet vilka spelregler som finns i skolan. Det ska inte råda någon tvekan. Det kan inte vara uppochnedvänt. I skolan råder inte anarki, utan i skolan finns det tydliga demokratiska uppdrag och demokratiska värderingar som man upprätthåller. Där ska jag vara väldigt tydlig. Det är nolltolerans mot att inte upprätthålla detta. Skolor och kommuner har ansvar att se till att alla skolor följer detta.
Jag tänkte svara ledamoten på vad regeringen gör för att motverka psykisk ohälsa bland annat bland elever med NPF. Regeringens ambition inom området för psykisk ohälsa har varit tydlig, vilket inte minst framgår av Tidöavtalet och regeringsförklaringen. Regeringen betonar att arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen måste prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Det förebyggande och främjande arbetet måste stärkas. Antalet suicid ska minska. Och vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa måste bli mycket mer tillgänglig och jämlik.
Det faktum att elever med funktionsnedsättningar mår så dåligt och att de försöker ta livet av sig är ett allvarligt misslyckande. Jag och regeringen vidtar konkreta åtgärder för att förbättra just stödet och förebygga ohälsan genom att se till att alla barn och unga får det stöd de förtjänar och behöver. Inget barn ska lämnas efter i våra klassrum.