Fru talman! Under en längre tid har regelbördan tilltagit för det svenska näringslivet, så även kostnaderna för densamma och för den tillkommande administrationen. Kostnaderna har årligen stigit med miljardbelopp för det svenska näringslivet.
Sverigedemokraterna har därför återkommande verkat för lättnader på detta område. Vi har föreslagit strukturförändringar rörande exempelvis en ny ordning för regelimplementering och ett stopp för överimplementering av EU-direktiv. Men vi har också kritiserat enskilda omotiverade regler likt danstillståndet och hotelltillståndet.
Om regeringen före pandemin hade bedrivit ett aktivt regelförenklingsarbete och satt stopp för överimplementeringen av bland annat EU-direktiv hade det underlättat för näringslivet när pandemins konsekvenser väl drabbade det. Det går endast att beklaga att så inte skedde.
Det är dock anmärkningsvärt att regeringen inte har tagit tillfället i akt att nu, under pandemin, genomdriva ett aktivt och omfattande regelförenklingsarbete.
Delar av näringslivet har i ett års tid varit hårt ansatta och blivit direkt beroende av de stödåtgärder som oppositionen lyckats driva igenom. Det går att diskutera stödåtgärdernas träffsäkerhet, deras storlek och den långa handläggningen, men de har behövts. I takt med att vi tar oss ur pandemin kommer de att behöva trappas av och den konstgjorda andningen avslutas. För att då underlätta återstarten krävs strukturförändringar för att säkerställa att den inte hämmas av dyr och omotiverad regelbörda och administration.
Tyvärr har regeringen inte verkat för detta under pandemin trots både tid och förslag, inte minst förslag från slutrapporten från Förenklingsresan. I stället har arbetet helt stannat upp. Regeringen har återkommande skyllt det uteblivna regelförenklingsarbetet på pandemin. Men missförstå mig inte, fru talman. Jag har all respekt och förståelse för att pandemin har utgjort en stor prövning för såväl regeringen som riksdagen men inte minst för svenska medborgare och företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
Ingen kan skylla regeringen för att regelförenkling inte prioriterades i pandemins absoluta början, under de då rådande kaotiska formerna. Inte heller kan man påstå att ett aktivt regelförenklingsarbete vore den lämpligaste åtgärden att vidta i ett tidigt skede för att stötta de drabbade näringsidkarna.
Däremot är det direkt uppenbart att ett aktivt regelförenklingsarbete i kombination med struktur- och processförändringar på området möjliggör en snabbare återhämtning för de drabbade delarna av ekonomin.
När vi väl öppnar upp samhället på nytt vore det direkt förödande om regeringen fortfarande misslyckas på detta område. Då har man gått miste om ett ypperligt tillfälle att genomföra välbehövliga åtgärder.
Det kanske tydligaste exemplet på regeringens misslyckande på området är avsaknaden av nya mål för förenklingspolitiken. De skulle ha inkluderats redan i höstbudgeten men har ännu inte presenterats för riksdagen. Gång på gång har de skjutits upp, och nu kommer de att hanteras i riksdagen först efter sommaren på grund av regeringens snigelfart. De riskerar med andra ord att fördröjas ett helt år.
Fru talman! Denna kritik är på intet sätt ny från min sida, utan jag och Sverigedemokraterna har återkommande legat på regeringen i dessa frågor. Den tål dock att lyftas fram i denna kontext nu när vi debatterar betänkandet Regelförenkling för företag . I detta betänkande återfinns en mängd reservationer från Sverigedemokraterna med flera som innehåller ytterligare förslag på hur vi menar att regeringen bör agera för att på riktigt komma igång med regelförenklingen.
Nu tycks inga tillkännagivanden riktas till regeringen, men sett till hur regeringen har valt att helt strunta i tidigare tillkännagivanden på området kanske det ändå inte spelar någon större roll. Regeringen tycks ändå inte ta arbetet på allvar.
Regeringen tycks faktiskt ha bestämt sig för att inte bedriva något regelförenklingsarbete, detta trots att riksdagen har talat om för regeringen vad vi menar att den ska göra och trots att det återfinns en mängd förslag på området som inkommit från såväl Förenklingsresan som andra utredningar och rapporter, och än fler är att vänta i närtid.
Nåväl, från Sverigedemokraternas sida kommer vi att fortsätta att ligga på regeringen på detta viktiga område, och vid ett maktskifte efter nästa val är jag övertygad om att frågorna inte bara kommer att prioriteras utan också att det råder förhållandevis stor samsyn i frågorna inom det konservativa blocket, men även bland andra partier vilka tyvärr valt att lägga sig platta för socialdemokratin denna mandatperiod.
Fru talman! I betänkandet lyfter vi i våra reservationer fram bland annat behovet av en utvärdering av regelförenklingsarbetet. Utvärderingen bör exempelvis innefatta utformningen av myndigheternas regleringsbrev när det gäller direktiv och uppdrag om att arbeta med regelförenkling, den nuvarande organisatoriska lösningen där Regelrådet är en del av Tillväxtverket och annat.
Vi lyfter även fram behovet av en sammanhållen process på området. Regeringen måste skapa en mer sammanhållen process med syfte att hålla ihop och driva regelförenklingsarbetet, både i Regeringskansliet och i myndigheterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
Vi lyfter fram behovet av en årlig skrivelse som ett led i att vända den negativa utvecklingen och sätta fokus på att stärka regelförenklingsarbetet genom en särskild årlig skrivelse i vilken regeringen återrapporterar till riksdagen om hur arbetet med regelförenklingar och minskad byråkrati går till. Inte minst är detta viktigt då vi ser hur regeringen återkommande försöker undvika att genomföra den regelförenkling som riksdagen har fattat beslut om.
Vi lyfter även fram behovet av ett implementeringsråd. Vi menar att en rimlig åtgärd för att motverka överimplementering av EU-regler är att regeringen inrättar ett implementeringsråd med inspiration från bland annat Danmark och de förslag som har lämnats av Tillväxtverket.
Dessa förslag tillsammans med bättre konsekvensutredningar, solnedgångsklausuler, stärkt roll för Regelrådet, stopp för överimplementering med mera hade på riktigt möjliggjort ett aktivt och effektivt regelförenklingsarbete.
Jag har primärt berört process- och strukturrelaterade förslag, vilket sannolikt är vad som på sikt gör den största nyttan för det svenska näringslivet. Det går dock inte heller att undgå behovet av att se över befintliga lagar och regler som inte fyller något syfte och vilkas borttagande skulle underlätta för enskilda branscher. Här kan nämnas danstillståndet, serveringstillståndet, hotelltillståndet med mera.
Fru talman! Sverige behöver underlätta återhämtningen efter pandemin. Då är och förblir regelförenkling en viktig fråga. Mot denna bakgrund vill jag yrka bifall till vår reservation 27 om Regelrådet och konsekvensutredningar.