Herr talman! Erik Ullenhag har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att klargöra att regeringen inte kommer att gå Miljöpartiet till mötes och föreslå ändring av lagstiftning som innebär att djurförsök i princip blir omöjliga att genomföra i Sverige.
Många av de frågor som Erik Ullenhag tar upp har regeringen behandlat i propositionen
Etisk prövning av djurförsök m.m.
som lämnades till riksdagen i september förra året och som beslutades i november. Bland annat konstateras att djurskyddslagens övergripande syfte är att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Samtidigt lämnar lagen ett utrymme för att djur i viss utsträckning får användas på ett sådant sätt att de utsätts för lidande genom att användas som försöksdjur.
I syfte att säkerställa att försöksdjur inte utsätts för onödigt lidande finns en rad bestämmelser som reglerar djurförsöken. Detta innebär bland annat krav på tillstånd för verksamheten och etiskt godkännande av varje enskilt försök. De ändringar som föreslogs i propositionen syftar bland annat till att förtydliga och strama upp detta regelverk.
I betänkandet som låg till grund för propositionen föreslogs även att det bör införas krav på etiskt godkännande av avel med genetiskt modifierade försöksdjur och annan avel om den kan medföra lidande eller obehag för djuren. Flertalet remissinstanser stödde helt eller delvis utredarens förslag. Regeringen gjorde dock bedömningen att frågan behövde utredas vidare. Skälet till detta var bland annat att det behöver utarbetas för ändamålet anpassade bedömningsgrunder för att en sådan etisk prövning ska kunna ske. Djurskyddsmyndigheten fick i oktober 2005 i uppdrag att bedöma om det bör införas krav på etisk prövning av sådan avel och i så fall föreslå hur detta ska organiseras. Uppdraget har nyligen redovisats och kommer att beredas på ett sedvanligt sätt.
En försöksdjursfråga som tilldragit sig stor uppmärksamhet, och vilken även Erik Ullenhag tar upp, är den om 49 a § djurskyddsförordningen. Den 23 mars i år beslutade regeringen om en ändring av bestämmelsen. Ändringen av 49 a § innebär att det räknas upp vilka paragrafer i djurskyddsförordningen som en djurförsöksetisk nämnd får frångå i beslut om etiskt godkännande av djurförsök. Den praktiska skillnaden mot den tidigare bestämmelsen är mycket liten. Bestämmelsen i djurskyddsförordningen kommer således även i framtiden att tillåta att de djurförsöksetiska nämnderna godkänner försök som innebär bland annat användning av elektricitet och hormoner. Vidare åläggs de djurförsöksetiska nämnderna att till Djurskyddsmyndigheten rapportera alla beslut om undantag från bestämmelserna om hur lantbrukets djur ska hållas. Härigenom kan Djurskyddsmyndigheten noga följa vilka försök som nämnderna godkänner. Om myndigheten sedan finner att det finns ett behov kan den meddela ytterligare föreskrifter om djurförsök med lantbrukets djur. Den ändrade 49 a § trädde i kraft den 18 april i år.
I den ovan nämnda propositionen, i samtliga uppdrag, i kommittédirektiv och i ett antal riksdagsfrågor har regeringen tydligt framhållit betydelsen av forskning. Det har klart uttalats att grundläggande forskning är en förutsättning för samhällsutvecklingen och att det är angeläget att forskningen ges trygga förutsättningar att verka. I en skrivelse till Handikappförbundens samarbetsorgan har jag bland annat framhållit just detta. I strategiprogrammet
Läkemedel, bioteknik och medicinteknik - en del av Innovativa Sverige
upprepas att regeringen avser verka för att forskningen ska ha stabila förutsättningar samtidigt som ett starkt djurskydd säkerställs.
Djurskyddet för försöksdjuren är en viktig fråga, och det har lika klart sagts att det är viktigt att försöksdjursanvändningen begränsas så långt som möjligt och att djurskyddet vid användningen är starkt. Användning av försöksdjur är till sin natur en mångfasetterad fråga som kan innebära svåra etiska avvägningar. Den djurförsöksetiska prövningen har en stor betydelse för avvägningen mellan å ena sidan behovet av att kunna använda försöksdjur och å andra sidan vårt ansvar mot djuren och deras välbefinnande. Det finns många skäl att värna djurskyddet för försöksdjur. Ett är att friska och välmående djur är en förutsättning för goda forskningsresultat. Detta brukar framhållas, inte minst av forskarna själva.
Många försöksdjursfrågor har varit aktuella under de senaste åren. Regeringen har, genom hanteringen av dessa frågor, tydligt visat att den tar ansvar för både att forskning som är beroende av försöksdjur ska ha trygga förutsättningar att verka i Sverige även i framtiden och att djurskyddet för försöksdjuren ska vara starkt.
Då Erik Ullenhag, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Marie Wahlgren i stället fick delta i överläggningen.