Herr talman! Vi har samlats här för att debattera finansutskottets betänkande FiU34, som behandlar ett fyrtiotal motioner från allmänna motionstiden som berör offentliga upphandlingar.
Den offentliga sektorn i Sverige, genom exempelvis myndigheter i stat, kommuner och landsting samt kommunala och statliga bolag, handlar varje år för drygt 600 miljarder kronor. Detta regleras främst genom upphandlingslagstiftningen, som syftar till att konkurrensen på marknaden ska upprätthållas och att skattemedlen ska användas kostnadseffektivt. Urvalet av leverantörer ska alltid ske på affärsmässig grund och baseras på vilken kvalitet den aktuella varan eller tjänsten har och till vilka villkor den kan levereras.
För att garantera en kostnadseffektiv service med så hög kvalitet som möjligt är det därför viktigt att vi bejakar innovation och att vi bejakar att fler aktörer och leverantörer vill delta i offentliga upphandlingar.
Regeringen skriver i sin budgetproposition att avsaknaden av konkurrens i offentlig upphandling kan vara mycket skadlig för samhället och medborgare och leda till att medborgare och skattebetalare får en sämre kvalitet och mindre innovation till ett högt pris. Jag håller med.
En av många utmaningar vi har är dock att små och medelstora företag i dag upplever att det är komplicerat - ibland alltför komplicerat - att över huvud taget delta i offentlig upphandling och därför väljer att avstå. Undersökningar visar att endast 27 procent av de små och medelstora företagen deltar i offentliga upphandlingar.
Det är därför positivt att utskottet har ställt sig bakom alliansmotionen 3412 om krav vid offentliga upphandlingar. Yrkandet och att-satsen där är ju att offentliga upphandlingar ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform.
Herr talman! Jag skulle sedan vilja uppehålla mig vid två av Liberalernas förslag i betänkandet. För att utveckla och få fler små och medelstora företag att delta i upphandlingar borde den nya Upphandlingsmyndigheten eller Konkurrensverket få i uppgift att sätta upp en statlig plattform för offentlig upphandling. Inspiration finns att hämta från många andra EU-länder, exempelvis från den statliga danska portalen udbud.dk. En statlig plattform skulle möjliggöra för många fler leverantörer av mindre storlek att aktivt ta del i upphandlingsförfaranden och därigenom stärka konkurrensen och höja kvaliteten överlag. Därutöver skulle transparensen öka för medborgarna då de får en bättre övergripande bild av den offentliga sektorns inköp - vad som egentligen köps, av vem det köps in och till vilken kostnad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig upphandling
Herr talman! Medborgare vill kunna välja bland flera olika utövare, oavsett om det handlar om hemtjänst, barnomsorg, sjukvård eller äldreomsorg. Man vill helt enkelt kunna välja. Konkurrens och mångfald främjar dessutom innovationer och dynamik. Därför är det viktigt att lagar och regler gynnar och inte hindrar alla sorters seriösa företag inom välfärden.
En eftersatt kategori är de ideella eller idéburna företagen, som grundats och drivs av sociala entreprenörer. Andelen idéburna företag är i dag 3 procent, och siffran har varit statisk de senaste tio åren. Samtidigt skiljer sig utvecklingen hos oss från våra grannländer Danmark och Norge, med snarlika välfärdssystem, där andelen ligger på 14 procent respektive 7 procent.
Liberalerna har i sin andra reservation försökt synliggöra detta och vill se möjligheter att bejaka de idéburna företagens möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.
Vi har två reservationer i detta ärende, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 2.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 1 mars.)