Fru talman! Detta betänkande handlar om patientsäkerhet och en rapport från Riksrevisionen. Jag vill inleda med att säga att Kristdemokraterna står bakom betänkandet från utskottet. Samtidigt finns det fortsatt utmaningar på det här området som vi inte på något sätt ska negligera.
Om man för tio år sedan i Sverige pratade om hur många människor som årligen dog eller drabbades av en allvarlig skada på grund av undvikbara misstag i vården blev det lätt så att man inte riktigt blev tagen på allvar. Att det i vårt land handlade om personer räknade i tusental som faktiskt årligen dog på grund av misstag som hade kunnat undvikas var det många som inte ville eller kunde ta in.
Under våra år i regeringen satte vi fokus på patientsäkerhetsarbetet. Vi började även på detta område utreda: Vad har hänt? Vad händer de facto? För statistik! Räkna och se efter! Var noga! Det är besvärande, för det sätter ljuset på det som inte fungerar. Men det är också viktigt om man ska kunna få det att fungera.
Därför var vi mycket angelägna om att få till den patientsäkerhetslag som infördes den 1 januari 2011. Viktigt för patientsäkerhetsarbetet var också patientlagen, som infördes den 1 januari 2015, och det kommer den också att vara. Men det gäller också Ehälsomyndigheten. Som tidigare debattörer har varit inne på kan ehälsan vara en viktig faktor för att komma till rätta med undvikbara vårdskador.
Vårdskadorna ska undvikas, oavsett om orsaken är systemfel eller om de beror på misstag från enskilda medarbetare i vården. Vi är ju bara människor, och människor gör ibland fel. Då gäller det att vi har stöd och hjälp genom systemen så att vi kan få hjälp att undvika att göra de misstagen. Det handlar om att använda tekniken, it-infrastrukturen, för att personalen ska kunna använda sin tid till rätt saker, inte dubbeldokumentera och göra annat i onödan, och få stöd i att hitta de risker som ibland får katastrofala följder.
Under förra mandatperioden hade vi ett prestationsbaserat system som innebar att 2,5 miljarder satsades direkt på patientsäkerhetsarbetet. Det var viktigt att det var anpassat efter prestation, det vill säga att det ska löna sig att göra rätt saker.
Även om vi är flera som står bakom det betänkande som vi nu ska ta beslut om finns det vissa saker i hur den nuvarande regeringen agerar som gör mig orolig och bekymrad. Det handlar inte minst om läkemedelsfrågan. För vissa satsningar får vi varningar. Beträffande gratis läkemedel för barn förstår jag ambitionen och viljan att ingen ska behöva vända på slantarna för att få råd med medicin till sina barn. Men när det gäller hur det har utformats, hur man satsar, säger professionen att det finns en risk att användningen av antibiotika ökar och att det kommer att medföra ökade hälsorisker och ökade vårdskador.