Herr talman! Grönboken om den europeiska arbetskraften inom vården utgör måhända ingen milstolpe för denna kammares debatter eller för den delen för svensk utrikespolitik - detta då denna grönbok, enligt vår mening, behandlar frågor som är och fortsatt ska vara ansvarsområden, på vilka det i allt väsentligt ska avgöras på ett nationellt plan. Måhända förtjänar denna grönbok, kanske på andra meriter, denna kammares uppmärksamhet.
Vi menar att det är viktigt att utbyta erfarenheter inom många områden, inte minst inom hälso- och sjukvårdsområdet. Men det är lika viktigt att man beträffande basen för hälso- och sjukvårdspolitiken utgår från de nationella förutsättningar som finns och som är väldigt olika i olika länder.
Hälso- och sjukvården är ingen överstatlig fråga. Det är viktigt att poängtera det då rimligtvis även detta bör återspeglas i frågan om på vilka områden som Sverige tillsammans med resten av Europa vill utveckla sitt samarbete - detta sagt utifrån ställningstagandet i utskottet då det fanns två uppfattningar: en från alliansen och en från oppositionen, en reservation som skiljer sig inte bara i fråga om politisk inriktning utan också i synen på hur Europasamarbetet ska te sig.
Vi menar, och vi är tydliga om detta, att endast i de fall där en gränsöverskridande problematik finns inom hälso- och sjukvårdens område behöver dessa problem hanteras inom ramen för EU-samarbetet. I detta avseende är vi, måhända till skillnad från oppositionen, mycket tydliga.
Ett annat alternativ i fråga om hanteringen av denna grönbok som möjligen kunde ha attraherat oppositionen var de facto att vi inte skulle säga någonting. Ett sådant ställningstagande skulle dock i praktiken innebära att vi överlät ställningstagandet till andra, att vi gav carte blanche till kommissionen och lät andra avgöra huruvida den här frågan är viktig och vilka frågor som skulle vara viktiga. Vi tyckte inte att det var ett bra ställningstagande.
Vi tycker att Sverige ska tillhöra kärnan av det europeiska samarbetet och vill därför vara med och tidigt påverka i processen. Därför är jag glad över att utskottat beslutat att behandla denna grönbok även i sak.
Utskottet har i behandlingen av detta utlåtande, förutom vad gäller vår markering att hälso- och sjukvården ska vara ett nationellt ansvar även framgent, uttalat sig om två punkter vilka vi anser är viktiga för sjukvården och för den europeiska arbetskraften inom sjukvårdens utveckling. Det är två punkter som har gränsöverskridande karaktär.
Den första punkten handlar om rörlighet. Vi menar i detta avseende att det är mycket viktigt att kommissionens förslag angående gränsöverskridande hälso- och sjukvård genomförs. I en tid där nationalistiska tendenser kan skådas på flera håll inom unionen är det viktigt att uttala att gemenskapens grund vilar på rörlighet. Vår uppfattning är att det för personal inom hälso- och sjukvården måste vara lika lätt som för andra yrkesgrupper att röra sig över gränserna i Europa.
Jag tror också att Sverige med en av världens mest kompetenta sjukvårdspersonal och ett av de sjukvårdssystem som har bäst kvalitet i världen svårligen kan se hinder eller faror med en sådan öppenhet, tvärtom. Svenska sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare eller andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården borde liksom svenska patienter få större möjlighet att röra sig över gränserna. Detta menar vi är viktigt. Det skulle också höja statusen för flera yrkesgrupper och samtidigt bidra till en sjukvård som är bättre utformad utifrån vårdtagarnas behov.
Herr talman! Den andra punkten från kommissionen som vi från utskottet vill uppmärksamma handlar om företagande och dess möjligheter. I många länder, och så även i Sverige, är möjligheterna att driva eget företagande många gånger kringskurna av hinder i form av byråkrati och regleringar. Givetvis behöver hälso- och sjukvården regleringar. Men den behöver likaså entreprenörer, lokal förankring och nytänkande. Därför välkomnar vi från utskottet att kommissionen undersöker vilka hinder som finns för eget företagande inom hälso- och sjukvården och vilka hinder som kan undanröjas.
Till sist vill jag notera att kommissionen i denna grönbok efterfrågat ytterligare debatt. Det är därför vår förhoppning att riksdagens behandling av detta utlåtande kan ha bidragit till det.
Herr talman! Med detta vill jag avslutningsvis yrka bifall till socialutskottets utlåtande i SoU18.