Herr talman! Under minst fyra riksdagsår har jag motionerat om att vi ska skapa förutsättningar för och ställa krav på att beslut i förvaltningsärenden ska fattas snabbare. Jag har lyft fram de långa handläggningstiderna, bland annat i tillståndsärenden, och att de bland annat är negativa för företagen när dessa vill kunna utveckla sin verksamhet.
Varje år har jag fått som svar - och det har också varit riksdagens beslut - att detta är en fråga som utreds med den nya förvaltningslagen. Nu i dag har vi äntligen den nya förvaltningslagen för beslut här i riksdagen. Även min motion om snabbare beslut i tillståndsärenden är uppe för beslut i ärendet.
Jag välkomnar det nya rättsmedlet mot långsam handläggning som den nya förvaltningslagen innehåller. För beslutsfattandet tas i den nya förvaltningslagen i två paragrafer, 11 och 12, bland annat in en sexmånadersgräns. Dess syfte är att ärendena normalt ska vara avgjorda inom sex månader i första instans. Om ett ärende blir försenat ska enskild part som ingett ett ärende få ett meddelande från myndigheten om förseningen och vad som orsakat den. Om beslut inte fattas av en myndighet som en första instans kan den som har ingett ärendet och inte fått ett beslut inom sex månader begära att beslut ska fattas av myndigheten. Myndigheten ska då inom fyra veckor i ett beslut avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran om beslut. Även detta beslut kan då överklagas. Det blir alltså ett ganska hårt tryck på myndigheterna att klara av denna sexmånadersgräns.
Jag ser sexmånadersgränsen också som en framgång för de syften som jag framförde i motionen med krav på åtgärder för snabbare beslutsfattande inom myndigheter. Men flera åtgärder behövs om vi ska få lagakraftbundna beslut fattade snabbare. Det är önskvärt att färre ärenden blir överklagade.
Långa beslutstider och höga kostnader för ombud och biträden på grund av överklaganden gör att många företag låter bli att ansöka om tillstånd för utveckling av sin näringsverksamhet och för andra ändamål. Naturligtvis har de långa beslutsprocesserna delvis kommit till beroende på ett ökat antal överklaganden. Det beror delvis på att ideella föreningar i allt större omfattning ges överklaganderätt som berörda parter.
Jag anser det angeläget att lagakraftvunna beslut i fler förvaltningsärenden ska kunna fattas snabbare och utan överklaganden. Ideella föreningar och andra har alltid möjlighet att inge sina synpunkter i överklagandeärenden till alla instanser som ska besluta i dem. De intressen som de ideella föreningarna företräder är normalt allmänna intressen som myndigheterna och förvaltningsdomstolarna har skyldighet att beakta.
En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag
Jag ser det som önskvärt att ideella föreningar och andra organisationer ges möjlighet att lyfta fram sina synpunkter och speciella kunskaper redan vid prövningen i första instans. Därför är det motiverat med en utveckling i riktning mot att vissa ideella föreningars och organisationers synpunkter tas till vara och att de blir remissinstanser i första instans. Detta är naturligtvis speciellt viktigt i principiellt viktiga ärenden. Tanken är, som jag ser det, att möjligheten att vara part i juridisk mening då inte är lika angelägen. Det skulle kunna bidra till att vi får ett bättre beslutsunderlag i myndigheterna, ett mindre antal överklaganden, kortare tid till lagakraftvunna beslut och lägre kostnader för alla som är berörda. Detta är synpunkter som jag har tagit in i ett särskilt yttrande i konstitutionsutskottets betänkande om den nya förvaltningslagen.
Herr talman! Trots dessa synpunkter yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 9.)