Fru talman! När vi i september förra året lämnade in våra riksdagsmotioner var allt annorlunda. Solen sken, och sensommarvärmen hängde kvar i luften. Fulla av energi lämnade vi in våra förslag för att påverka politikens inriktning.
Ingen anade att det bara några månader senare skulle spridas ett virus i världen som skulle ställa allt på sin spets. Ingen kunde förutse den pandemi som nu tar många liv, som kraftigt begränsar vårt sätt att leva och som slår hårt mot ekonomin. Aldrig tidigare i modern tid har så många restriktioner och förbud införts på så kort tid. Vem hade kunnat föreställa sig att vi en dag skulle stänga våra gränser? Men nu är vi här.
Coronaviruset, som det kallas, har påmint oss om livets bräcklighet. Men vi har också blivit påminda om hur mycket vi behöver varandra - även när det innebär att vi ska hålla oss ifrån varandra. Vi ser gemenskap och ansvarstagande överallt. Vi ser hur alla som kan arbetar hemifrån och hur våra hjältar i sjukvården gör mer än sitt yttersta varje dag. Vi ser olika initiativ från enskilda som gör vad de kan för att hjälpa personer i riskgrupper. Vi ser människor som delar roliga inlägg för att muntra upp varandra. Vi ser solidaritet mellan människor.
Vi ser även hur starkt Sverige står under denna prövning. Nu i krisläge har hela samhället behov av massiva statliga insatser. Det har blivit uppenbart även för dem som tidigare har förespråkat ett mindre samhälle. Det är bra.
För mig som socialdemokrat är det självklart att vi ska ha starka statsfinanser och att hela samhället tar ett gemensamt ansvar. Med det aktualiseras också frågan om hur det starka samhället ska finansieras. Jag tror att en större skattediskussion kommer att behövas i en nära framtid om hur vi ska finansiera de behov som nu finns och hur vi ska stärka samhället ännu mer. Men inte just nu. Det är uppenbart att vi har olika uppfattningar om bland annat momsfrågan, som vi diskuterar här i dag. Men det är också en senare fråga. Nu behöver vi hålla ihop och vara precis det starka samhälle som vi är och behöver vara.
Avslutningsvis vill jag kort besvara de motionsyrkanden som behandlas i dag. Vi yrkar avslag på samtliga motionsyrkanden. Det har i huvudsak två orsaker.
Den ena är att det i de flesta motioner föreslås sänkt moms på en rad varor och tjänster. Det är en diskussion som egentligen alltid pågår. Detta är något som vi inte vill föreslå några förändrade regler för, för i dagsläget finns det helt enkelt inte pengar till att genomföra ofinansierade skattesänkningar. I de fall där detta inte är applicerbart handlar det om att det redan finns pågående utredningar och annat arbete inom momsområdet som vi inte vill föregå. Det är alltså den andra orsaken.
Med det sagt, fru talman, vill jag avsluta mitt anförande med att tacka er för det tålamod och ansvar som ni politiker från de olika partierna har visat och som ni där hemma fortsätter att visa när ni följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.