Fru talman! Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär när man inte förmår det själv. Förslagen från oss i Kristdemokraterna på utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning finns utförligt redovisade i vår kommittémotion. Jag yrkar här och nu bifall till utskottets förslag till beslut.
Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till en ekonomisk trygghet oavsett när och var i livet du befinner dig. Du ska alltid kunna lita på att det gemensamma bär när den förmågan inte finns hos dig själv.
Samtidigt tror vi i Kristdemokraterna att det finns väldigt mycket mer som kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka. Jag tänkte nämna några förslag som jag tror spelar in på hälsan här i landet.
Vi vet exempelvis att familjernas frihet att själva få bestämma över sitt helt unika familjepussel är viktig för föräldrarnas hälsa. Dubbeldagarna, som infördes av Kristdemokraterna under alliansregeringen, ledde till att papporna som annars sällan tar ut föräldrapenning gör det. Men forskningen visar också att dubbeldagarna haft stora positiva effekter på nyblivna mammors psykiska och fysiska hälsa.
Vi tror att större ekonomisk frihet ger större trygghet, särskilt bland barnfamiljer och låginkomsttagare.
Vi har i och med den budget som KD, M och SD gjort upp om tagit de första stegen till en nationell vårdförmedling. Vi vill sedermera se till att förstatliga vården. Det möjliggör ju för människor att få vård i tid och att man också kan få en likvärdig vård över hela landet, för de vårdköer som eskalerat under den nuvarande regeringen skapar jättestora påfrestningar, inte bara på den enskilde utan också på de nära och kära.
Fru talman! Vi kristdemokrater välkomnar höjningen av garantinivån för dem med sjuk- och aktivitetsersättning. Vi har redan tidigare här i riksdagen påpekat att detta är en utsatt grupp som bedöms sakna arbetsförmåga och som halkat efter ekonomiskt och hamnat i ytterligare utsatthet. Därför lade vi redan förra året fram ett förslag i vårt budgetalternativ om att höja garantinivån. Det vann inte gehör då. Men nu får vi till en höjning, en rejäl höjning, som dessutom kopplas med skattesänkningar och förbättring av bostadstillägget. Det känns jättebra och är väldigt viktigt.
Sjukersättningen ska fungera som en trygghet för dem som under en överskådlig framtid saknar arbetsförmåga. Då konstaterar vi kristdemokrater att sjukersättningen inte alltid finns för dem som verkligen behöver den. Det gäller framför allt personer som börjar närma sig pension.
Vi kristdemokrater är därför positiva till det som har döpts till trygghetspensionen. Men vi är inte positiva till själva ordet. Vi skulle hellre vilja att den hette trygghetsersättning, bland annat av skälet att vi tror att det är viktigt att man håller isär pensionssystemet från socialförsäkringssystemet. Därför har vi döpt om den till trygghetsersättning.
Det här är en ersättning som ska fånga in de människor som haft ett långt och slitigt arbetsliv och därför inte förmår att arbeta längre och där omställningen och rehabiliteringen bedöms vara oproportionerligt lång i förhållande till den tid som är kvar till pensionen. Då är det bättre att det nu blir en riktad ventil för de människorna, så att de absolut inte ska behöva ta i anspråk sin allmänna pension med en lägre pension som följd när väl pensionsåldern nåtts.
Fru talman! Under 2019 var ungefär dubbelt så många kvinnor i åldrarna 20-59 år sjukskrivna jämfört med män. Störst var skillnaden i åldersspannet 40-49 år. Det finns en rad olika studier och forskning som har försökt förklara vad denna stora skillnad beror på. Men det är svårt att veta vad som egentligen är vetenskapligt belagt. Många gånger motsäger dessutom studierna varandra.
Vi har därför föreslagit att man ger Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tillsammans med någon annan lämplig myndighet i uppdrag att göra en systematisk litteraturgenomgång och sammanställning, så att vi åtminstone vet vad som är rimligt att anta.
Avslutningsvis, fru talman, kan jag inte ens denna gång undvika att ta upp detta med behovet av ökad flexibilitet. Jag har nu gjort det i varje diskussion som vi har haft under den här mandatperioden.
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning
Redan 2015 presenterades en utredning, Mer trygghet och bättre försäkring , som kom fram till att vi behöver öka flexibiliteten i exempelvis sjukpenningen. 25, 50, 75 och 100 procent är de trappsteg som i dag gäller vid ersättning. Utredningen skriver: "Det skulle i vissa fall innebära att anställda som är sjukskrivna kan ta till vara sin arbetsförmåga bättre. Det skulle kunna underlätta en stegvis återgång i arbete."
Är det inte dags nu att vi tar tag i den här frågan, så att vi får lite mer flexibilitet i systemet? Om man skulle vilja och känner att man med rehabiliteringsprocessen kan jobba 10 procent mer förstår jag faktiskt inte varför vi inte skulle kunna erbjuda den möjligheten. I dag förvägras man den möjligheten, och det tycker jag och Kristdemokraterna är orimligt.
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
Migration