Herr talman! Det lagförslag som vi nu diskuterar har sin grund i en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, meddelad den 6 februari 2017. Enligt regeringen ska lagförslaget förhindra möjligheten att kringgå 3:12-reglerna enligt den konstruktion som var aktuell i denna dom.
Detta upplevs lätt som inte helt genomträngligt. Så är det, ärligt talat, även för en ersättare i skatteutskottet. Och så är det säkert även för massor av företagare i vårt fina avlånga land.
Sveriges näringsliv, och företagen som utgör detsamma, är grunden för välståndet i vårt land. Hur beskattningen ska ske och hur den ska fördelas mellan till exempel högre beskattad löneinkomst och lägre beskattad kapitalvinst eller utdelning på andelar avgörs av de mystiska 3:12-reglerna.
Efter denna dom, rörande ett företag med tusentals anställda, kan delägarna där i vissa fall inte klassas som fåmansföretag och därmed kunna få lägre skatt. Regeringens proposition utvidgar nu vilka som ska klassas som fåmansföretag. Dessa regler berör väldigt många små och medelstora företag - det är företag som skapar fyra av fem jobb i Sverige.
Alliansen i skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen konstaterat att man i fråga om regeringens propositioner inte kan anses ha genomfört den konsekvensanalys som krävs för att genomföra förslag. Det som föreslås i propositionen här i dag har inte heller det analyserats tillräckligt. Regelrådet skriver att konsekvensutredningen är bristfällig.
Regeringens proposition saknar också en analys av vilka vidare effekter lagförslaget kan komma att få. Det är allvarligt att en sådan analys inte har gjorts av regeringen, i synnerhet beträffande 3:12-reglerna, som är komplexa och påverkar många företag.
Långsiktiga och förutsägbara regler är i hög grad avgörande för företagens konkurrenskraft. Det gäller särskilt inom skattelagstiftningen. Inte minst i en tid då nya branscher och nya former av företagande växer fram måste företagarna veta hur deras verksamhet definieras. Den ändring som nu föreslås riskerar att medföra att enskilda företag kan få svårigheter att själva veta hur deras verksamhet ska definieras.
För ett större och breddat företagande i Sverige är behovet av riskkapital stort. Det svenska statliga riskkapitalet utgör en mindre del. Enligt myndigheten Tillväxtanalys uppgick venture capital-investeringarna i Sverige till 2,3 miljarder kronor 2015, varav de fem statligt kontrollerade förvaltarna stod för cirka en halv miljard. Det är en minskning sedan föregående år. Sverige behöver mer riskkapital, inte mindre.
Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen skapar enligt remissinstanserna oklarheter kring förutsättningarna för riskkapitalisters skattesituation, vilket kan komma att påverka investeringsviljan i Sverige. Det finns således en risk - detta berörs inte i propositionen - att lagförslaget resulterar i att tillgången till riskkapital minskar, vilket i förlängningen kan resultera i att färre företag startas. Det är en allvarlig konsekvens. Detta bör alltså noggrant utredas och analyseras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justering av den utvidgade fåmans-företagsdefinitionen
Herr talman! Förändringar i 3:12-regelverket behöver göras med varsamhet, tydlighet och stort fokus på förutsägbarhet. Det regeringen nu föreslår är stora förändringar i ett regelverk som påverkar många av våra små och medelstora företag - det är de företag som skapar fyra av fem jobb i Sverige. Regeringen gör den här förändringen baserat på ett enda rättsfall och den särskilda situationen för just det företaget. En sådan förändring gör regeringen med en bristfällig konsekvensanalys. Det är anmärkningsvärt. Det krävs att en konsekvensanalys görs snarast och presenteras för riksdagen.
Herr talman! Under punkt 2 yrkar jag bifall till reservation 2 av de fyra allianspartierna.
(Applåder)