Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkande SKU19. Det innebär att jag vill avslå alla reservationer som finns där.
I grunden är vi relativt eniga mellan partierna i detta betänkande, och det är jättebra. Vi bör söka mer av samverkan och mindre av strid kring skatterna, liksom i andra långsiktiga frågor som är av vikt för Sverige som nation.
Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla lika möjligheter till utbildning och ett bra liv. En stor del av Sveriges välfärdssystem betalas av skatter. Det är skatter som bekostar sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, vägar, kollektivtrafik och så vidare.
Mervärdesskatten - eller momsen, som vi ofta säger - står för omkring 385 miljarder av våra totala skatteintäkter. Det är cirka en femtedel av den gemensamma sektorns skatteinkomster. Momsintäkterna är dubbelt så stora som inkomsterna av kapital - det är inte många som vet om det.
Vi behöver momsen. Den tillkom för att ytterligare utveckla den gemensamma välfärdsstaten. Detta är vi brett överens om i riksdagen. Skatterna och välfärdsstaten har blivit en sådan självklarhet att många företag och numera hela branscher vill jobba inom den skattefinansierade sektorn. Exempelvis är skattefinansierad skolpeng, barnomsorgspeng och så vidare så pass attraktiva att fler och fler företag trängs för att komma in på dessa marknader.
Som bekant styrs momsen ganska mycket av EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv, vilket andra talare till viss del har varit inne på. Mervärdesskattedirektivet utformades före Sveriges medlemskap, vilket har gjort att vi har haft vissa bekymmer.
Ett exempel på det är momsen på den ideella sektorn. Vi har en tradition av momsbefrielse när det gäller den ideella sektorn i Norden. Den momsbeläggning av den ideella sektorns secondhandverksamhet som blev aktuell efter det att Skatteverket hade ändrat sin bedömning var givetvis mycket olycklig. Skatteverket gjorde detta på grund av att man från EUkommissionens sida år 2008 inledde ett så kallat fördragsbrottsärende mot Sverige när det gällde momslagstiftningen. Det fanns alltså redan 2008 en osäkerhet i frågan. Situationen förvärrades dock när Högsta förvaltningsdomstolen tog ett beslut om att verksamheten bör vara momsbelagd, då Skatteverket kände sig tvunget att agera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt
Från utskottets och regeringens sida - och egentligen brett över alla partigränser - ansåg man att det var ganska viktigt att den ideella sektorns ekonomiska förutsättningar inte skulle påverkas negativt, att det inte skulle vara någon form av retroaktivitet i fråga om kommande lösningar på de problem som uppstod.
Lösningen kom, Larry, och sedan den 1 januari 2016 är problemet för dessa föreningar löst. Lagförslaget innebär ett förtydligande om att inkomster från secondhandförsäljning som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och främjar återanvändning och återvinning i fortsättningen ska vara både inkomst- och mervärdesskattefria.
Förslaget togs fram i samråd med de ideella organisationer som bedriver secondhandverksamhet. Det är kanske inte det mest idealiska, men det var så långt det gick att nå, med tanke på hur EU-kommissionen och EU-domstolen ser på saken. Man bör också komma ihåg att frågan drevs fram före 2008 genom att det fanns näringsintressen i Sverige som uppfattade momsbefrielsen inom secondhandverksamheten som ett osunt konkurrensmedel och ett dolt statsstöd.
Socialdemokraterna är av uppfattningen att skattesystemet bör vara neutralt och likformigt. Olikartade momssatser går egentligen emot detta. Vi har i Sverige hamnat i ett system där vi har tre momssatser. Enklare uttryckt: Vi har en normal momssats på 25 procent och två lägre momssatser på 6 respektive 12 procent. Det är rätt uppenbart att detta har lett till olika gränsdragnings- och avgränsningsdiskussioner. Likaså blir det en ständig jakt på att försöka få någon av de lägre momssatserna för den egna verksamheten.
Det är mycket glädjande att skatteutskottet, även de flesta borgerliga ledamöter, har avstyrkt alla de enskilda motioner där det krävs sänkt moms på olika saker. Sänkt moms kan många gånger ställa till med bekymmer eftersom det ofta är ofinansierat.
En utveckling mot en enhetlig moms, som i Danmark, vore nog bra på många sätt. Men dit är det långt kvar, och jag tror inte att det kommer att kunna åstadkommas på annat sätt än utifrån en större skatteutredning, som också måste ta hänsyn till och kopplas till de skatteintäkter som behövs med tanke på de demografiska utmaningar som Sverige står inför.
Det är sagt att EU:s momsdirektiv ska ses över med start i närtid. Som det verkar är det nu under våren eller absolut senast under tidig höst. Vi är jätteglada om denna EU-översyn ger oss nya öppningar, så att vi brett i Sveriges riksdag kan sätta oss ned och rensa i de oklarheter och inkonsekvenser som brukar komma upp i olika enskilda motioner.
Mervärdesskattesystemet måste vara i takt med den tekniska utvecklingen och inte minst den digitala utvecklingen och den digitala ekonomin. Vi är på väg in i en gränsöverskridande internetekonomi, och det bör vi bejaka. Det bör Sveriges finansminister, oavsett blocktillhörighet och partifärg, ha med sig in i de diskussioner om ett nytt momsdirektiv som komma skall.
Herr talman! Momsinkomsterna är centrala för välfärdens och andra gemensamma investeringars finansiering. Även hållbarhetsfrågan finns egentligen i momsen, som är en skatt på vår konsumtion. Diskussioner om momsen är en möjlig utgångspunkt för framväxten av en bredare skatteöverenskommelse. I den finns mindre av ideologiska låsningar och en tydlig utmaning i den tekniska utvecklingen som alla partier måste besvara.