Herr talman! Jag tror att ledamoten hörde exakt vad jag sa. Jag var tydlig i mitt anförande. Ärendet handlar om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar, och jag säger att det handlar om hela det demokratiska uppdraget.
Vi tillsätter hederliga – inte heliga – tjänstemän. Vi sätter dit dem som medvetet missbrukar positionen. Det är den frågan om vi debatterar, nämligen det straffrättsliga tjänstemannaansvaret som täcker in både tjänstemän och förtroendevalda – om brottsliga saker har skett, om man uppsåtligen har agerat mot lagen.
Eftersom ledamoten är mån om att vi ska göra rätt, frågar jag med tanke på att oppositionen vill att det ska vidtas åtgärder men ändå röstar emot regeringens proposition: Anser ledamoten att det verkligen ska vara straffritt att medvetet gynna sin vän, släkting eller sitt eget bolag med offentliga medel, bara för att det inte råkar vara myndighetsutövning?