Herr talman! I går var det Nobelfest i Stockholms stadshus. Det var vackra klänningar och frackar, millimetermätt uppdukning och tjusiga serveringsuppsättningar. Man får förmoda att maten var god. Jag tror att det bland annat var inkokta päron med vaniljglass. Själv var jag inte där, men det var kanske bostadsministern.
Jag hoppas att det var en trevlig fest och att alla så småningom kunde ta sig hem till sina trygga och självvalda hem. Den möjligheten har inte alla - att åka hem till trygga och självvalda hem. Alla har inte ens en bostad. Kontrasterna är stora i vårt land. Klyftorna ökar dessvärre i bostadsbristens Sverige. Därför vill vi socialdemokrater återskapa en social bostadspolitik, herr talman.
Om bostäder och trygghet för alla, om förutsägbara villkor och framtidsinriktade satsningar vill jag att denna debatt ska handla - även om budgeten i stora stycken är inaktuell, eftersom den bygger på förutsättningar som inte längre gäller.
Vi socialdemokrater har stora ambitioner med bostadspolitiken.
Den borgerliga majoriteten här i riksdagen har liksom regeringen ynkligt få förslag för att möta krisen på bygg- och bostadsmarknaden. Detta blev tydligt när regeringens krispaket presenterades i förra veckan. Det är för litet och kommer för sent enligt alla bedömare.
Ni har avlövat, avrustat och avvecklat bostadspolitiken under lång tid. Nu får svenska folket betala priset med bostadsbrist, orörlig bostadsmarknad och orättvisa skillnader i villkor mellan dem som äger och dem hyr sin bostad. Bostadspolitiken har havererat.
Herr talman! Två grupper i samhället har särskild anledning att vara besvikna. Det är ungdomar som inte har tagit sig in på bostadsmarknaden och de som hyr sin bostad i områden i behov av upprustning, många gånger i miljonprogrammet.
Vi ser i dag att skillnaderna mellan vad olika hushåll lägger ned på boendet har ökat. Skillnaderna ökar även när det gäller bostadsstandard. Vi ser en ny typ av fattigdom breda ut sig med en ökad trångboddhet bland familjer med många barn eller med en ensam försörjare. Detta är främst ett problem för boende i hyresrätt. Tre av fyra hushåll som räknas som trångbodda har hyreslägenhet.
En halv miljon människor har efter det att regeringen införde kraftigt höjda avgifter lämnat arbetslöshetsförsäkringen. De kommer att bli hänvisade till socialbidrag om de blir arbetslösa.
Varslen ökar. Antalet sysselsatta inom exempelvis byggnadsverksamheten kommer att minska med omkring 10 000 personer 2009. Minst 800 lärlingar har varslats eller hotas av att inte kunna fullgöra den tid som krävs för att få yrkesbevis. Vissa har redan tvingats lämna sina arbetsplatser.
Unga familjer med höga lån och små marginaler där någon av föräldrarna står utan arbetslöshetsförsäkring riskerar att hamna i en mycket svår ekonomisk situation. Motsvarande försämringar drabbar de många som nu efter den borgerliga regimens så kallade reformer i sjukförsäkringen riskerar utförsäkring. Detta påverkar naturligtvis också förutsättningarna i boendet.
Vi socialdemokrater ser bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Vårt mål är ett samhälle där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Vi föreslår ett återinförande av det bostadspolitiska målet.
Vi tycker att det är viktigt att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden för ungdomar, flyktingar och andra nytillträdande. Ett sätt är att stimulera byggandet. Vi har en politik för att investera oss ur den kris som förlamar bostadsmarknaden. Jag återkommer till det.
Vi inser betydelsen av en fungerande bostadsmarknad för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för rörligheten på arbetsmarknaden. Därför vill vi ha fungerande omställningsförsäkringar, a-kassa och sjukförsäkring så att människor som hamnar utanför arbetsmarknaden inte måste gå från hus och hem.
Herr talman! I dag visar all statistik och tillgängliga uppgifter att utvecklingen går åt fel håll. Regeringens egen myndighet Boverket kom i går med nya mycket dystra siffror. Bostadsbyggandet kan nästa år komma att minska med hela 60 procent. Redan i år var minskningen av hyresrättsbyggandet i Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö hela 80 procent. Åtta av tio av dessa bostäder blev alltså inte byggda, och 1,1 miljon ungdomar är på väg ut på bostadsmarknaden inom några år.
Under de tre första kvartalen 2008 började endast 2 500 hyresrätter att byggas. Det är en minskning med hela 68 procent om man jämför med de 7 700 som byggdes under samma period 2006. Då fanns det ett investeringsstöd. Mer än 120 000 bostäder byggdes under föregående mandatperiod.
Det gick fort utför med Odells bostadspolitik redan före finanskrisen; nu är situationen katastrofal. Ni har avlövat, avrustat och avskaffat under två år. Det som borde ha gjorts var det motsatta. Ni har lagt framtiden i marknadens händer och frånhänt er ert ansvar. Nu ser vi konsekvenserna av det. Är ni fortfarande nöjda?
Herr talman! Vi socialdemokrater har under hösten lagt fram en politik som kan sammanfattas i fem skarpa förslag för att dämpa krisen i byggsektorn och få fram fler och bättre bostäder.
Vi vill avsätta närmare 13 miljarder kronor de närmaste två åren, 2009 och 2010, för att åtgärda bostadsbristen, rusta befintligt bestånd och rädda byggbranschen i den värsta krisen sedan 30-talet.
Sedan tidigare vill vi satsa 1 miljard på ett investeringsstöd för byggande av billiga och miljövänliga hyresbostäder. Nu bygger vi ut det med ytterligare 1 miljard.
Vi avsätter 3 miljarder till ROT-avdrag 2009. Bygger man om klimatsmart finns också en särskild klimatbonus på 600 miljoner kronor.
Vi vill satsa på miljonprogrammen och genom det skapa fler attraktiva bostadsområden. Vi skjuter till 3 miljarder kronor per år. Det kan innebära renovering av ca 40 000 lägenheter och ge ca 25 500 årsarbeten inom byggbranschen.
Vi lägger också 500 miljoner per år på kommunerna för upprustning av skolor, förskolor och äldreboenden.
Vi vill öka investeringarna i infrastruktur med 2 miljarder mer än regeringen 2009-2011 och dessutom tidigarelägga underhåll under nästa år.
Regeringen har i sitt krispaket föreslagit ett ROT-avdrag. Det är bra. Vi ska ha en hög boendestandard i vårt land även framöver. Det är viktigt att det gäller alla. Det ska också gälla hyresgäster och unga människor. Vi socialdemokrater har en politik för sysselsättning och för byggande och boende. Vi vill ha en framtidsinriktad förutsägbar politik för alla. Varför tycker inte ni som styr i detta land att detta är viktigt?
Herr talman! Beskedet till landets ungdomar och bostadssökande är tydligt. Den borgerliga majoriteten anser inte att staten har eller ska ta något ansvar. Det som återstår är andrahandsboende, uthyrningsrum eller flera års ytterligare köande utan besked, i värsta fall och i ökande omfattning kombinerat med arbetslöshet och dålig ekonomi.
Till de unga byggnadsarbetarna, som kanske också är bostadssökande, har regeringen inget besked som kan lugna på någon punkt. Vi avsätter i dag 150 miljoner kronor för nästa år för att varslade lärlingar ska bli utbildade byggnadsarbetare och finnas kvar i branschen när det vänder. Det ska ske genom arbetsinsatser i de mest slitna bostadsområdena. Det är viktigt för branschen, men det är kanske ännu viktigare för de unga byggnadsarbetarna.
Till hyresgästerna i miljonprogrammets hyreslägenheter kommer inga positiva besked från en regering som slår sig för bröstet för sin kamp mot utanförskapet.
Vi socialdemokrater har en politik för ökad sysselsättning och för bygg- och bostadsmarknaden. Vi vill satsa oss ur krisen på ett sätt som gör mesta möjliga nytta för dem som riskerar arbetslöshet, för dem som hyr sin lägenhet i områden i verkligt behov av upprustning och för att ge unga människor hopp.
Vi har en bostadspolitik. Vi satsar 13 miljarder för att åtgärda bostadsbristen, rusta beståndet och få fram fler bostäder. Ni tycker inte att frågan är viktig. Någon annan slutsats kan jag inte dra. Men nu har ni möjlighet att under debatten redovisa något annat, även om jag, herr talman, inte har några större förhoppningar.
Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 6, och Eva Sonidsson återkommer med ytterligare yrkanden under den konsumentpolitiska debatten.