Fru talman! Magnus Persson har mot bakgrund av
uppgifter om arbetsförhållandena inom
åklagarväsendet frågat mig vilka konkreta åtgärder
som jag avser att vidta i anledning av den
uppkomna situationen vid vissa av landets
åklagarmyndigheter.
Åklagarväsendet har, liksom rättsväsendet i övrigt,
ett ansträngt arbetsläge. Ett omfattande arbete
pågår emellertid för att söka komma till rätta med
en del av de problem som finns när det gäller
åklagarnas arbete.
Åklagarutredningen avlämnade i augusti 1992 sitt
betänkande Ett reformerat åklagarväsende. I det
föreslogs bl.a. vidgade möjligheter för polis och
åklagare att förelägga straff och förverkande,
renodling av polis- och åklagarrollen samt
förenklingar i förundersökningsförfarandet. I
betänkandet föreslogs vidare bl.a.
avkriminalisering och restriktivare åtalsregler för
vissa brottstyper och införande av särskilda
restriktioner för att väcka åtal för vissa brott.
Förslagen bereds nu i Justitiedepartementet.
Längre fram i år kommer regeringen att lämna en
proposition med förslag om att merparten av de
process- och straffrättsliga förslagen som
åklagarutredningen lämnade skall genomföras.
Min förhoppning är att det skall medverka till ett
effektivare åklagarväsende, i vilket åklagaren kan
koncentrera sig på de viktigaste uppgifterna.
Som en följd av de organisatoriska överväganden
som åklagarutredningen gjorde uppdrog
regeringen i november förra året åt Riksåklagaren
att bl.a. se över indelningen i åklagardistrikt,
utreda behovet av förändrad gränsdragning mellan
olika åklagardistrikt samt ange
dimensioneringsprinciper. I uppdraget ligger även
en översyn av förstärkningsverksamheten med
sikte på att den fasta åklagarorganisationen skall
dimensioneras rätt för normala förhållanden
samtidigt som en effektiv vikariats- och
förstärkningsverksamhet organiseras. Uppdraget
skall utföras i samarbete med överåklagarna och
redovisas senast den 1 september 1994. Syftet med
uppdraget är att åstadkomma en effektivare
resursanvändning och därmed skapa bättre
arbetsförutsättningar för åklagarna.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att
åklagarväsendet tillförs ytterligare resurser för
bekämpning av ekobrott, motsvarande 30 nya
tjänster som ekoåklagare.
I budgetpropositionen föreslår regeringen även att
Riksåklagaren tillförs ytterligare medel för arbete
med s.k. metodutveckling. Samtidigt redogörs i
budgetpropositionen för regeringens avsikt att
omorganisera Riksåklagarens kansli så att det
bildas en särskild metodutvecklingsfunktion. Syftet
med det sistnämnda är att försäkra sig om att
metodutvecklingen inom åklagarväsendet skall
bedrivas med kraft. En effekt på sikt torde även här
bli att åklagararbetet kan göras mer effektivt.
Även frågorna om samverkan mellan polis och
åklagare har betydelse när det gäller effektiviteten
i åklagararbetet. Dessa frågor har hög prioritet i
Justitiedepartementet och hos Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelsen. Det kommer att finnas
anledning att inom kort återkomma till riksdagen i
denna fråga.
Som framgått pågår det ett intensivt arbete med att
förbättra åklagarväsendets arbetssituation över
hela landet. Däremot kan inte regeringen vidta
konkreta åtgärder för att hjälpa enskilda
åklagarmyndigheter som har det besvärligt. Det är
ett ansvar för högre myndigheter inom
åklagarväsendet att se till att underställda
myndigheter kan fungera så bra som möjligt inom
den ram som finns för verksamheten.