Herr talman! Markus Selin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ nationellt eller på EU-nivå för att förhindra användandet av anonyma konton på sociala medier eftersom sådana konton bidrar till skenande polarisering, lögner och försök till att splittra folket.
Det finns inga planerade initiativ om förbud mot anonyma konton. Regeringen följer utvecklingen noggrant och ser allvarligt på att användandet av anonyma konton på sociala medier riskerar att bidra till spridningen av hat, hot, desinformation och en minskad tilltro till våra demokratiska institutioner. Vad vi gör online ska precis som det vi gör offline baseras på tillit, trygghet och respekt för grundläggande fri- och rättigheter.
Många viktiga åtgärder har redan vidtagits på området de senaste åren för att värna tryggheten online både inom EU och nationellt. Ett av dessa är EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster (även kallad DSA). Förordningen ställer tydliga krav på de sociala medieplattformarna i syfte att skapa en tryggare onlinemiljö. Reglerna i förordningen är olika beroende på typ och storlek av plattform och gäller bland annat hanteringen av olagligt innehåll, utövandet av grundläggande rättigheter samt regler för att stärka en transparent samhällsdebatt
I Sverige är det Post- och telestyrelsen i rollen som nationell samordnare för digitala tjänster samt Konsumentverket och Mediemyndigheten som ansvarar för tillsynen av DSA och av de digitala plattformar som är etablerade i Sverige. Myndigheterna deltar även aktivt i det EU-samarbete som byggts upp genom DSA inom den europeiska nämnden för digitala tjänster. Myndigheterna följer även andra medlemsstaters initiativ och utveckling på området.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett annat exempel på viktiga åtgärder är antagandet av EU:s förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam, som ska börja tillämpas senare i år. Förordningen riktar sig mot alla aktörer som beställer, utformar eller sprider politisk reklam och syftar till att underlätta för väljare att känna igen och förstå vem som ligger bakom sådan reklam.
Vid sidan av rättsakter finns det andra initiativ, till exempel EU:s uppförandekod om desinformation som många plattformstjänster har anslutit sig till. Koden innehåller bland annat ett åtagande att bekämpa falska konton liksom förstärkningsmekanismer drivna av så kallade botar.
Justitieminister Strömmer och hans nordiska kollegor har även haft möten med de stora sociala medieplattformarna för att understryka deras ansvar och få dem att göra mer i frågan om anonyma konton, specifikt avseende rekryteringen av unga till organiserad brottslighet. Vid en pressträff den 20 februari 2025 aviserade också regeringen sin avsikt att i ett snabbspår ta fram förslag till utökade möjligheter för Polismyndigheten att agera mot olagligt innehåll online.
I arbetet med att motverka hat, hot, personangrepp och desinformation, både på nationell nivå och på EU-nivå, är det viktigt att understryka att sådana insatser bör utformas proportionerligt. Rätten att utrycka sig fritt är helt fundamental för varje demokrati. Alla förslag som riskerar att begränsa människors förmåga att uttala sig fritt måste därför vägas mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten.