Herr talman! I maj förra året, 2024, beslutade riksdagen om den energipolitiska inriktningspropositionen. Den innebar en omläggning i svensk energipolitik och att vi för första gången på flera decennier har både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Som bekant i den här kammaren innebär planeringsmålet att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till år 2045.
Lite mer än hälften av mandatperioden har gått. Inom energiområdet har regeringen fattat mer än 60 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden
Exempel på detta är Kraftlyftet, en satsning för att säkra effekt där det behövs. Beslut om pilotprojekt med gasturbiner i Västra Götaland har fattats, och Öresundsverket och dess planerbara kraft behålls och återstartas i mars. Kärnkraften har fått bättre villkor här och nu, och vattenkraften - kanske ändå det finaste vi har - ska få bättre förutsättningar.
Vi inrättar ekonomiska incitament för kommuner som vill acceptera vindkraftsetableringar. Anslutningsköerna effektiviseras och tillståndsprocesserna förbättras. Vår elmarknad påverkas i allra högsta grad av beslut som fattas av våra grannländer, och Elmarknadsutredningen, som tillsattes i januari 2024, har som syfte att få till stånd en bättre elmarknad för Sverige. Regeringen använder även sitt mandat till att sätta press på andra EU-länder, som i dialogen med Tyskland.
Herr talman! Mer än 60 åtgärder har vidtagits, och i dag beslutar vi om en kapacitetsmekanism för elmarknaden. Sverige hade redan innan EU:s så kallade elmarknadsförordning antogs en kapacitetsmekanism i form av en strategisk reserv. Lagen om effektreserv infördes i början av 2000-talet med anledning av den då svaga effektbalans som rådde och den risk för effektbrist som bedömdes kunna uppstå i extrema situationer.
Svag effektbalans uppstod inte minst på grund av nedläggningen av Barsebäck. Det borde ha varit tydligt redan i början av 2000-talet vilka konsekvenser nedläggningen av fungerande baskraft kunde få för elsystemet i dess helhet, men ändå fortsatte nedläggningen av fler kärnkraftsreaktorer. Av tolv reaktorer har vi i dag sex kvar. Trots storsatsningar på mer elproduktion består effektproblematiken i Sverige eftersom de väderberoende kraftslagen har premierats framför de planerbara kraftslagen.
Herr talman! Lagen om effektreserv slutar snart att gälla. Regeringen bedömer att det behöver finnas en kapacitetsmekanism för elmarknaden i Sverige även efter den 15 mars 2025 och att balansansvariga ska betala en avgift till Svenska kraftnät för att täcka deras kostnader för ändamålet. I övrigt är avsikten att i så stor utsträckning som möjligt reglera den nya kapacitetsmekanismen på förordningsnivå. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om finansiering av en kapacitetsmekanism för elmarknaden.
Regeringen skapar nu grogrunden för framtidens elsystem. Dess tillväxt kommer att ta tid. En strategisk effektreserv är avgörande inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv, så att effektbalansen kan upprätthållas även om systemet utsätts för stress och press. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.