Fru talman! Här gör Kerstin Lundgren en liten tankevurpa, för det stämmer ju att det inte var den militära bedömningen som fallerade utan just bedömningen av den politiska viljan. Det var alltså de mer civila bedömningarna som fattades. Man lyckades bland annat i Storbritannien identifiera den här risken, som sedan realiserades. I Storbritannien hade man en annan struktur, som liknar den vi kommer att ha.
Jag säger inte att vi garanterat hade kunnat se det då, men det var inte de militära besluten som missuppfattades utan just de politiska besluten. Jag tror därför att vi är mycket bättre rustade att göra dessa bedömningar om vi också har en civil underrättelsetjänst, precis som bland annat Storbritannien har.
När det gäller budgetfrågan beräknas anslaget för den nya myndigheten att uppgå till 2,8 miljarder för 2027, varav 2,2 miljarder kronor motsvarar verksamhetsflytten som regeringen också aviserar, och 600 miljoner kronor är tillskott för merkostnader och ambitionsökningar som regeringen aviserade i VÄB.
När det gäller resurser kommer dessa ju bara att flyttas om uppgiften flyttas, och det överlapp som behövs för att Försvarsmakten ska kunna beställa, ta emot och analysera information från den nya myndigheten har bedömts rymmas inom Försvarsmaktens ekonomiska ram. Detta har jag även redogjort för tidigare.
Jag vill verkligen betona hur viktigt det här är för att vi ska kunna möta den nya tiden med en helt ny teknik, med Sverige som allierad i Nato och med ett mycket större behov av att inhämta kunskap från öppna källor, där majoriteten av underrättelserna faktiskt står att finna. Vi kommer alltså att stå bättre rustade med den här reformen.
Naturligtvis vill jag även tacka Kerstin Lundgren och övriga utskottet för gott samarbete under mandatperioden.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 13 augusti.)