Fru talman! Det står ställt utom allt tvivel att Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Men den ska utformas på ett sätt som gagnar vårt land. Arbetskraftsinvandring kan absolut bidra till att utveckla vårt land och vår ekonomi. Men då ska den som kommer hit inte utnyttjas, och vi ska inte hämta hit arbetskraft till arbeten där vi har egna arbetsföra men arbetslösa personer som står till buds för arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Vi kristdemokrater har en rad reservationer, och jag står givetvis bakom samtliga. Men för att spara tid yrkar jag bifall till reservation nummer 6 om villkoren för arbetskraftsinvandring.
De senaste veckorna har problemen på den svenska arbetsmarknaden kommit slag i slag. Häromdagen höjde Arbetsförmedlingen ett varningens finger för att antalet långtidsarbetslösa kommer att sätta ett nytt dystert rekord då över 200 000 nu är långtidsarbetslösa.
Redan på 90-talet när jag var förbundsordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet varnade jag för politiker som alltför ofta använder sig av begreppet sysselsättning för att rättfärdiga sin politik. Sysselsättning är ett vagt begrepp som kan betyda det mesta och är inte det vi i vardagligt tal benämner riktiga jobb. Sysselsatt är nämligen den som arbetar en timme i veckan.
Det var detta som gjorde det möjligt för statsminister Stefan Löfven att för mindre än ett och ett halvt år sedan glatt säga att regeringen hade halverat tiden för nyanlända att komma i arbete, från nio år 2014 till fyra och ett halvt år i november 2019.
Några månader senare får en ny rapport lite medieljus. Entreprenörskapsforum har tittat på självförsörjning och visar att det tar 20 år för hälften av dem som kommer från Mellanöstern att bli självförsörjande. Det vill säga, efter 20 år i Sverige är hälften fortfarande inte självförsörjande utan beroende av bidrag.
Häromveckan visade en rapport från riksdagens utredningstjänst att 675 000 vuxna som invandrat till Sverige och är i arbetsför ålder inte är självförsörjande.
Dessa siffror kan vara bra att ha som bakgrund och bollplank till den diskussion om arbetskraftsinvandring vi nu för. Med dessa siffror och den utveckling vi har i Sverige blir behovet av förändring i arbetskraftsinvandringen tämligen uppenbart.
Fru talman! Jämför vi med andra länders sätt att utforma regelverk för arbetskraftsinvandring sticker den svenska utformningen ut ordentligt. Den strider rent av mot de kunskaper som finns om hur man ska utforma en framgångsrik modell. Vi är de facto det enda landet i västvärlden som har portarna på vid gavel för personer att komma hit och utföra okvalificerade arbetsuppgifter. Här i Sverige skiljer vi inte det minsta på om det föreligger brist på arbetskraft eller inte.
Fru talman! Den kristdemokratiska arbetskraftsinvandringspolitiken tar fasta på att arbetskraftsinvandringen ska berika inte bara den enskilda företagaren utan också Sverige och arbetskraftsinvandraren. Därför menar vi att det är minst sagt rimligt att Sverige, precis som alla andra länder i västvärlden med fungerande välfärdssystem, har ett antal villkor för när arbetskraftsinvandring ska vara aktuell och hur den ska gå till.
Jag ska ge er fyra punkter som vi kristdemokrater har formulerat och som vi menar är viktiga om man på allvar vill ta itu med det missbruk och utnyttjande som alla vet är en del av dagens arbetskraftsinvandring.
Som första punkt vill vi se ett lönegolv på ungefär 35 000 kronor för fri arbetskraftsinvandring. Det ska nämligen vara snabbt och enkelt att rekrytera experter utomlands. Det här är det enklaste sättet att komma till rätta med fusk och utnyttjande, undanträngning av invånare i exempelvis utanförskapsområden, den ekonomiska obalansen och kompetensutvisningarna. Dagens lönegolv som är på endast 13 000 kronor vill vi alltså höja till 35 000.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Andra punkten: Vi inser att 35 000 kronor kan vara i högsta laget för en del av den arbetskraftsinvandring vi de facto behöver. Därför menar vi att det ska finnas tydliga ventiler. Om arbetskraft inom bristyrken kan komma till Sverige, till exempel inom vården där vi behöver fler händer och fötter, men lönen inte uppgår till 35 000 ska lönesumman inte stå i vägen för att få komma till Sverige.
Vilka yrken som är bristyrken eller inte ska inte vi i Sveriges riksdag bestämma över, utan en sådan förteckning kan Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan ta fram om de ser att arbetsmarknaden är i behov av ett utländskt kompetenstillskott.
Tredje punkten är stopp för spårbyten. Just nu arbetar en utredning som regeringen har tillsatt med uppdraget att ta fram det precis motsatta: att underlätta för spårbyten. Detta trots att Migrationsverket återkommande har larmat om missbruket med spårbyten. Vi tycker att det är en god regel att arbetstillstånd söks innan man kommer till Sverige. Den lagen sätts ur spel genom spårbyten där en person som exempelvis har fått avslag på sin asylansökan kan ansöka om arbetstillstånd utan att lämna Sverige och vice versa.
Fjärde punkten är att den utredning som arbetar nu, som jag nämnde, har lämnat en delrapport där de faktiskt går oss kristdemokrater till mötes angående det försörjningskrav som vi vill rikta när det gäller familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare som kommer hit. Det föreslår nu också utredningen. Det är en bra åtgärd då vi har sett en dramatisk ökning av antalet anhöriga som kommer till Sverige. Det var faktiskt fem gånger fler anhöriga som kom till Sverige 2019 än vad det var tio år tidigare. De flesta anhöriga som kommer hit arbetar inte under de första åren och är därmed berättigade till sociala insatser, exempelvis försörjningsstöd.
Fru talman! Avslutningsvis: Tretton år efter den reform som infördes 2008 står det klart att systemet missbrukas och är i behov av förändringar. Vi vet att den arbetskraftsinvandring som har ökat mest och som fortsatt dominerar är den lågkvalificerade arbetskraften. Vi har en arbetslöshet i Sverige som är långt - mycket långt - ifrån regeringens mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Tvärtom har vi halkat ned från 10:e plats till en föga imponerande 23:e plats under de här åren. Då borde vi alla här inne vara överens om att kompetensförsörjningen när det gäller lågkvalificerade arbeten kan lösas utan utrikes rekrytering.
Jag har sagt det förr, och jag säger det gärna igen: Det finns inte ett enda rationellt skäl till att vi i Sverige ska ha en omfattande arbetskraftsinvandring av lågkvalificerade när vi har en stor grupp arbetsföra personer som är arbetslösa. Dessa jobb ska gå till svenska arbetslösa. Vi ska inte importera arbetskraft från andra sidan jordklotet.