Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 11.
Det är en rättighet att själv få forma sitt liv och delta i samhällsutvecklingen. I regeringens ungdomspolitiska skrivelse redovisas hur arbetet med det ungdomspolitiska målet genomförts och vilka ambitionerna är fortsättningsvis.
Ungdomspolitiken rör många politiska områden och är ett viktigt perspektiv i många debatter och samtal. Några av de områden som rör ungdomsfrågor är bland andra utbildning, bostadsmarknad, arbetsmarknad, hälsa och inte minst kultur.
Ett av de särskilt prioriterade områdena i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet var psykisk hälsa. Detta till trots har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat stadigt de senaste åren. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen en del av svensk lag. I konventionens grundprinciper står det att finna att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Hälsa och däribland psykisk hälsa är en grundpelare för att uppfylla den principen i konventionen.
Kultur och fritid för barn och unga är viktigt ur många aspekter. Idrott, fritid och kulturdeltagande stimulerar ett barns utveckling, både psykiskt och fysiskt. För att leva upp till de ungdomspolitiska målen ska ungdomar ha tillgång till meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter. Fritiden är betydelsefull för alla åldrar, men unga har generellt mer fritid än övriga åldersgrupper och värderar också fritiden något högre.
Fritidsaktiviteter bidrar till personlig utveckling och informellt lärande. Det bidrar även till att unga kan känna delaktighet i det demokratiska samhället. Ungefär hälften av alla unga i åldern 16-25 år tycker att de har lagom mycket fritid. Bland unga i åldern 16-19 år uppger 28 procent att de har för lite fritid. Regeringen bör utreda hur fler ungdomar ska ha möjlighet till fritidsaktiviteter.
Satsningen Skapande skola syftar till att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och på så sätt främja alla barns och ungdomars rätt till kultur och eget skapande. Anslaget till Skapande skola har höjts. Dock saknas fortfarande förskolan som målgrupp. Sverigedemokraterna vill att även förskolan ska utgöra en målgrupp för Skapande skola.
En högkvalitativ utbildningspolitik är högsta prioritet för ett litet, exportberoende land som Sverige. Att erbjuda svenska elever en god utbildning genom hela utbildningskedjan är av yttersta vikt. Dessvärre ser vi att det finns ett flertal problem för att lyckas med de målsättningar som regeringen satt upp. Bland annat måste förutsättningarna för studier skärpas.
Rapporten visar att alltför många elever upplever att de är mobbade i skolan, och i flera undersökningar lyfts stöket i klassrummen fram som en starkt negativ faktor. Det är bra att regeringen vill ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero, men samtidigt måste även lärarna få alla nödvändiga verktyg som krävs för att upprätthålla ordning och reda i klassrum och på skolgårdar.
Hur unga ser på sin fritid och vad de gör under sin fritid hör ihop med deras mående. Det är en större risk att ungdomar som upplever att de har för lite eller för mycket fritid är stressade jämfört med unga som tycker att de har lagom med fritid. Samma förhållande finns när det gäller andelen fritid och psykisk ohälsa.
Fru talman! Psykisk ohälsa har varit en omdebatterad fråga under lång tid, inte minst inom det nordiska samarbetet. Psykisk ohälsa hos unga är en av Nordens största folkhälsoutmaningar. Trots att frågan diskuterats flitigt i olika sammanhang de senaste åren finns det fortfarande en stigmatisering och en oro över omgivningens dömande om man drabbas. Det är fortfarande i vissa sammanhang ett tabubelagt ämne, vilket försvårar möjligheten att nå dem som lider av psykisk ohälsa då det kan finnas tankar om och känslor av skam.
Så länge det vilar ett stigma över området kommer problemen inte att kunna lösas fullt ut. Kunskap om olika typer av psykisk ohälsa och vad det innebär behöver belysas. Det ska inte bara vara en diskussion om att problemen finns och att de måste åtgärdas. Att drabbas av till exempel ångest, katastroftankar, suicidtankar, sömnproblematik, depression, ätstörningar eller psykos är något som måste tas på lika stort allvar och bemötas med samma respekt som att drabbas av fysiska besvär eller sjukdomstillstånd.
Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät visar att den högsta andelen som uppger allvarlig psykisk påfrestning finns bland de yngsta i undersökningen, alltså 16-29 år. Under 2019 gjorde yngre personer fyra gånger så många besök hos en läkare inom den specialiserade öppna psykiatrin, jämfört med äldre personer. Bland kvinnor och män i åldern 16-29 år uppgav 13 procent att de har svåra besvär av ängslan, oro och ångest. För unga kvinnor har andelen ökat påtagligt, från 8 procent 2008 till 18 procent 2020.
Utvecklingen är allvarlig och har så varit under en längre tid. En av de viktigaste frågorna att prioritera inom ungdomspolitiken är just psykisk hälsa, eftersom den påverkar hela livet för barn och unga. Det påverkar studieresultat, umgänge med vänner, meningsfulla fritidsaktiviteter och i förlängningen individens utveckling. Personligen har jag lidit av psykisk ohälsa sedan tonåren. Det har påverkat mycket i mitt liv och försvårat drömmar och mål. Storslagna drömmar om framtiden hör till ungdomsåren. När dessa tas ifrån en berövas man också en del av livet.
En meningsfull fritid och ett meningsfullt liv är en rättighet för barn och unga. Därför är det också samhällets skyldighet att komma till rätta med den enorma problematik som finns inom området.