Herr talman! I det här betänkandet finns det två motioner jag skulle vilja belysa. Jag vill börja med satsningen på musik- och kulturskolor. Motionen nämner att en viktig åtgärd för att tillgängliggöra kulturskolan för fler elever är att sänka maxtaxan. Oavsett hur låg maxtaxan är har vi ett ännu större problem - jag kanske ska säga att det är en utmaning, för det är precis så det är. Jag vill poängtera här och nu att vi inte är emot maxtaxan utan vill se på helheten. Många av våra musik- och kulturskolor har långa köer till följd av att allt fler barn och ungdomar väljer att lära sig spela instrument eller teater eller lära sig att dansa. Detta är givetvis en fantastisk utveckling, men samtidigt är det allt färre som väljer att utbilda sig till musiklärare eller studera något annat ämne som undervisas på musik- och kulturskolorna.
Förutom missmatchningen mellan elever och lärare behöver vi se över kompetensförsörjningen. Ökade resurser innebär att fler elever kan delta och att kvaliteten på undervisningen stärks. Lärarna behöver återkommande vidareutbildning för att stärka sin kunskap.
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd beslutade 2013 att verka för att en nationell strategi för barns och ungas kulturutövande ska komma till stånd. Jag tänkte nämna några punkter som planen anses böra innehålla:
barns rätt till kulturutövande
forskningsbaserad verksamhetsutveckling
högskoleutbildning och personalförsörjning
chefsutbildning
kompetensutveckling
ett nationellt kunskapscentrum för statistik, samordning och kvalitetsutveckling.
Här kan vi tydligt se att det inte är maxtaxan som är det viktigaste, utan de punkter jag nämnde och som jag tydligt tagit upp här i dag. Det blir inte likvärdigare per automatik för att det är maxtaxa. Men som jag inledningsvis poängterade är vi inte emot maxtaxan, utan vi vill se till helheten och behoven hos våra musik- och kulturskolor.
Regeringen satsar på att avsätta 400 miljoner kronor för att stärka den kommunala musik- och kulturskolan och bland annat möjliggöra en sänkning av elevavgiften. Men som jag nämnde tidigare kvarstår problematiken i att vi har fler elever som söker och färre lärare som undervisar. Det blir inte bättre utbildade lärare för att det är maxtaxa.
Den andra motion jag vill nämna och ta upp är motionen om utvidgning av Skapande skola till gymnasienivå. Vi sverigedemokrater har ett liknande förslag, men vi vill i stället att hela förskolan tar del av Skapande skola. Vi anser att det redan finns en hel del alternativ att ta del av på gymnasiet vad gäller kulturkurser. Bland annat kan man välja en linje med estetisk inriktning eller välja till kurser genom "elevens val". Den risk med satsningen Skapande skola på gymnasienivå som synts i delar av landet är att den konkurrerar ut musik- och kulturskolorna. Och det är inte det som är poängen eller syftet med Skapande skola.
Kultur och fritid för barn och unga
Spelfrågor
På förskolan finns däremot inte de här alternativen och valen. Därför ser vi det som mer rimligt att förskolan tar del av Skapande skola. Vi får dessutom medhåll från pedagoger i verksamheten. Förskollärare och barnskötare hade förr en viss kompetens i musikämnet. Det får man inte i dag i sin utbildning. Vi får signaler från pedagoger i branschen om att detta är något som saknas, och Skapande skola hade fyllt ett tomrum här. Barns hjärnor och kunskaper formas i tidig ålder och blir så mycket bättre av det skapande och den utveckling som sker när man tar del av till exempel musik. Politik handlar om att prioritera, och här väljer vi att prioritera unga barn som inte har samma valmöjligheter som andra ungdomar har senare i livet.
Avslutningsvis, herr talman, ställer vi oss bakom utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 25 mars.)