Herr talman! Jag beklagar att jag återigen behöver påminna om att vi är i riksdagens kammare och inte i en regionfullmäktigesal. Det är mycket prat om regionpolitik och regionprioriteringar. På det temat skulle vi kunna diskutera Ljungby och Sollefteå, där interpellantens partikamrater styr och avvecklar sjukhus på riktigt och lägger ned akutmottagningar. Men jag tycker inte att vi ska ha denna diskussion här utan hålla oss till de frågor som faktiskt ska diskuteras här.
Regeringen har tagit ett stort ansvar för att förstärka regionernas förutsättningar att rusta vården stark. Vi ser också effekter av det nu, när vårdköerna har minskat med 36 procent jämfört med när Socialdemokraterna styrde landet. I oktober 2022, när makten lämnades över till oss, väntade nästan 56 000 fler än i dag olagligt länge på vård. Det här är människor av kött och blod som plågas och behöver vård.
För första gången på många år ökar också antalet vårdplatser, vilket spelar jättestor roll för att man ska kunna upprätthålla god och patientsäker vård, vara en attraktiv arbetsplats och säkra kompetensförsörjningen.
Det här är också aspekter som Socialstyrelsen har med sig i sitt uppdrag. Man ska beakta vårdplatstillgången och säkra att det finns en vårdplatstillgång i strategiskt viktiga områden i Sverige för att stärka hela landets totalförsvarsförmåga, där hälso- och sjukvården är en helt central del. Just därför har vi gett detta ganska unika uppdrag till Socialstyrelsen. Ingen annan regering har gjort något liknande för att säkra att det finns ett vårdutbud i hela landet.
Jag påminner åter om att med den organisation vi har i dag är den typ av strukturförändringar som sker i flera regioner – inte minst i flera S-styrda regioner, som Västernorrland och Kronoberg – fortfarande regionernas ansvar. Det är regionernas ansvar att säkra att invånarna får den vård de behöver och att besluta vilka sjukhus och vårdinrättningar de väljer att ha.