Herr talman! Vi debatterar kriminalvårdsfrågor och de motioner som berör ämnet. Innan jag kommenterar själva motionerna vill jag säga att kriminalvården i Sverige håller en bra kvalitet och många gånger gör fantastiska insatser. Vår ambition är att kriminalvården ska fortsätta med detta och att politiken ska underlätta och ge bra förutsättningar för goda resultat.
För kriminalvårdens del anslog Sverigedemokraterna i höstbudgeten en halv miljard mer än vad regeringen gjorde. För att ställa detta i relation till vad andra oppositionspartier satsade var Kristdemokraterna med sina tio miljoner extra det parti som låg närmast vårt anslag.
Ett annat parti, Liberalerna, valde att dra ned på Kriminalvården och landade på 21 miljoner mindre än vad regeringen gjorde. Liberalerna kanske inte räknar med att deras politik genererar ett ökat behov av kriminalvårdens insatser, men det gör alltså vi med vår politik.
Om Sverigedemokraterna fick bestämma själva i det här landet hade betydligt fler personer fått tillfälle att bekanta sig med kriminalvårdens utbud och dessutom under en betydligt längre tid än vad många får göra i dag. Och så är det, att fler kriminella skulle sitta i våra fängelser med vår politik. För att behålla en god kvalitet i Kriminalvårdens arbete anslog vi redan för 2017 en halv miljard mer än vad regeringen gjorde.
I betänkandet här i dag behandlas många av Sverigedemokraternas motioner förenklat. Vi har helt enkelt debatterat många av dem förut. Bland dem som behandlas förenklat återfinns förslagen om att obevakade permissioner för livstidsdömda mördare ska avskaffas, allmänt skärpta regler för permission, mer övervakade besök på anstalt, mer kameraövervakning på anstalt, till och med i cellerna i de fall det kan vara befogat. Vi vill kriminalisera rymningar. Och vi vill att de som har suttit i fängelse för allvarliga brott ska försättas med fotboja under en tid efter avtjänat straff för att motverka återfall i brott.
Hela poängen med vår politik är att ett fängelsestraff också ska upplevas som ett straff för de intagna. Det ska vara ett markant avbrott från ett liv i frihet till en tillvaro där en daglig känsla finns av strikta regleringar och där Kriminalvården får tillräckligt med tid för att arbetet ska ge långsiktigt hållbara förutsättningar för intagna att komma ut som bättre medmänniskor - i de fall de förtjänar att komma ut, vill säga.
Herr talman! Vi har också motionerat om att tvåtredjedelsfrigivningen i princip måste avskaffas. Det är enligt vår mening en orimlig ordning att den som döms till ett fängelsestraff kan räkna med att bara sitta av två tredjedelar av straffet. Får man tio år ska man sitta tio år, är Sverigedemokraternas utgångspunkt, men den uppfattningen är vi dessvärre ganska ensamma om här i riksdagen.
Det finns dock en liten, liten öppning, och det är Moderaternas reservation 16 om att avskaffa villkorlig frigivning för återfallskriminella. Ett sådant förslag skulle kunna leda till att åtminstone personer som återfaller i brott får en allvarligare påföljd än i dag.
Därför, herr talman, stöder vi den reservationen, även om det är långt ifrån vad vi anser är tillräckligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor
Vi har ju en del kända gärningsmän i vårt land, till exempel Hagamannen som dömdes till 14 års fängelse 2006 för bland annat en rad allvarliga våldtäkter och försök till mord. Hagamannen avtjänade endast två tredjedelar av sitt straff och är nu fri sedan ett par år, trots att Kriminalvården bedömde att det fanns en påtaglig risk för återfall i brott.
Moderaternas reservation om att avskaffa den villkorliga frigivningen för återfallskriminella skulle inte påverka strafftiden för personer som Hagamannen. Trots att Moderaterna är det parti inom Alliansen som vill gå längst i den här frågan är frigivning efter två tredjedelar avtjänat straff för personer som Hagamannen helt i sin ordning, enligt Moderaterna.
De som begick hedersmordet på Pela - två farbröder som kallblodigt avrättade henne - fick livstids fängelse men fick sina straff tidsbestämda. De avtjänade endast två tredjedelar av sina tidsbestämda straff och är på fri fot i dag. De som vittnade och anhöriga lever i dag med skyddad identitet under fortsatta hot från familjen. Allt är i sin ordning, enligt regeringen och allianspartierna. Två tredjedelar av det tidsbestämda straffet är enligt er tillräckligt i fall som dessa. För Sverigedemokraternas del lutar liknande fall som dessa mer åt ett livstidsstraff, i ordets rätta bemärkelse.
Nåväl, vi sverigedemokrater agerar som vi brukar göra i justitieutskottet. Vi har inte väljarnas stöd för att rätta till sådana här orättvisor. Vi gör vad vi kan och stöder bra förslag som vi upplever går i vår riktning.
Dessvärre har vi från förra valet alldeles för många liberala krafter i riksdagen som motverkar att personer som hedersmördar för andra gången behöver räkna med att avtjäna hela det straff som har utdömts.
Herr talman! Trots allt dystert, vad vore ett betänkande i justitieutskottet utan minst ett tillkännagivande? Sverigedemokraterna är, som regeringen vet vid det här laget, vågmästare i riksdagen, och det faller ibland ganska väl ut.
I det här betänkandet medverkar vi till att sätta ett hårdare tryck på arbetet för att motverka radikaliseringar på våra anstalter.
Även om man kunde önska att vi inte behövde fokusera på att jobba mot exempelvis religiös extremism har den rödgröna regeringen dessvärre sponsrat en samhällsutveckling där Sverige sticker ut mot sin omvärld. Sverige toppar listan på islamistiska terrorister som rest till Syrien och Irak. Den rödgröna regeringen har även haft dörren vidöppen för de terrorister som velat komma tillbaka till Sverige.
Även om vi inte på kort sikt, med de lagförslag som regeringen har presenterat, kan räkna med att speciellt många av terroristerna kommer att sitta i våra fängelser kanske det händer att någon får göra det. Om inte annat så på sikt, när vi fått inflytande, kommer betydligt fler islamistiska terrorister att sitta i våra fängelser i väntan på utvisning.
Att spridningen av radikala idéer måste motverkas är en självklarhet. Vi sätter gärna tryck från riksdagen genom ett tillkännagivande för att detta arbete med kraft ska fortsätta inom våra anstalter.
I detta anförande instämde Crister Spets (SD).