Herr talman! Ett stort avsnitt i budgetpropositionen om rikets styrelse berör demokratipolitik. Det behandlas också av utskottet, och här i debatten har Annicka Engblom anknutit till det. Utskottet ger i sitt betänkande en något sträv kommentar till detta avsnitt. Men jag vill gärna följa den omfattande väljaranalys kring demokratin som regeringen redovisar.
Valdeltagandet ökade vid det senaste valet med drygt 1 procentenhet, men det är splittrat i olika hänseenden. Det gäller bostadsområden, kön och utbildning. Våra myndigheter gör olika insatser för att förbättra valdeltagandet.
Likaså visar det folkliga deltagandet i de valda församlingarna på liknande skillnader. Unga, utrikes födda och andra blir underrepresenterade. Låt vara att till exempel yngre riksdagsledamöter har ökat ganska mycket till antalet under de senaste årtiondena. Äldre är däremot underrepresenterade i riksdagens sammansättning. Det är vi, partierna, som själva har ett stort ansvar för att det blir så här. Men det är klart att det också är beroende av samhällsdebatten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
Det finns olika intresseväckande demokratiförsök. Det finns lokala resurscenter, det finns stöd för att personer med psykisk ohälsa ska kunna vara med i det politiska livet och det finns lokala initiativ.
2014 års demokratiutredning har också för sin del olika förslag. Här kan man också räkna in kunskapshöjande insatser mot rasism och för att främja den demokratiska medvetenheten, särskilt hos de unga.
Regeringen konstaterar att de flesta människor i vårt land är nöjda med hur demokratin fungerar men, och det är oroande, att andelen som är nöjda har minskat mellan 2014 och 2015 från 77 procent till 69 procent. När det gäller förtroendet för riksdagen är det en liknande minskning från 40 procent till 28 procent, och när det gäller regeringen från 47 procent till 32 procent.
Regeringen är inne på att vi ska värna demokratin från våld, hot och hat i det politiska livet. Polarisering är farlig. Den kan dessutom leda till extremism, och den kan leda till våldshot och våldsbrott.
Regeringen arbetar med en skrivelse som ska komma nästa år som är en handlingsplan mot hot och hat. Vi välkomnar detta, liksom lagändringar kring förtalsbrottet i brottsbalken.
Herr talman! Jag skulle vilja bredda perspektivet genom att fästa kammarens uppmärksamhet vid ännu en väljaropinionsundersökning som härrör från Göteborgs universitet. Det fanns en artikel av författarna med Peter Esaiasson i spetsen i Dagens Nyheter i lördags. Den är rubricerad "Synen på flyktingpolitik styr förtroendet för samhället".
Ja, flyktingpolitiken har sedan länge polariserat medborgarna. Redan före maj 2015 fanns det stora förtroendeskillnader, skriver forskarna. När politiken lades om på hösten 2015 var det också många som var kritiska mot flyktingpolitiken men stod kvar vid sina partisympatier. Själva flyktingkrisen innebar en förhållandevis liten inverkan på samhällsförtroendet, tycker forskarna sig kunna se i sina studier.
Man märker dock att också hos dem som tidigare har varit positiva till den rådande invandringspolitiken växer det fram ett visst minskat samhällsförtroende. Det är ändå rätt marginella förskjutningar, men vi kan konstatera att flyktingpolitiken sammantaget leder till helt olika reaktioner i sak men också till ett problematiserande av samhällsfunktionerna och demokratin.
Den här forskargruppen håller nu på med sin forskning, och vi får se vilka slutsatser de kommer fram till längre fram. Men det är intressant att se att de arbetar kring det som är demokratins och samhällets kanske själva kärnfrågor. Det handlar om avvägningen, förtroendet för och i demokratin och balansen mellan konflikter och samförstånd. Båda behövs för demokratins legitimitet. Konflikterna kan driva fram en vitalitet, men samverkan betyder, kan man säga, att samhällsfördraget upprätthålls i stället för att människor tar till hot och hat och kanske ytterst också faktiskt våld.
Jag tror, och vi tror från vårt partis håll, att det kommer att vara möjligt att bryta de sjunkande förtroendesiffrorna för demokrati och samhälle. Men det är en stor uppgift. Vi tror att både invandringen och integrationen och den demokratiska hållningen i de hänseendena blir slutligt avgörande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
Herr talman! Vi ser med optimism på möjligheterna framåt, men vi vet att det är en stor utmaning vi står inför. Jag ber att få yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande nr 1.
(Applåder)