Herr talman! Vi debatterar i dag regeringens proposition om EU:s nya utsläppshandelssystem. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Bakgrunden till propositionen är i huvudsak de beslut som fattats på EU-nivå om införande av ett nytt utsläppshandelssystem som ska omfatta de sektorer som, kortfattat, inte omfattas av det befintliga europeiska utsläppshandelssystemet. Det handlar mestadels om utsläpp från förbränning av bränslen som används i byggnader och för transporter. Det nya utsläppshandelssystemet har kommit att kallas för ETS 2, och det gamla kallar vi ETS 1.
Herr talman! När ETS 2 behandlades i riksdagen under förhandlingarna i Europeiska rådet, som ägde rum under den föregående mandatperioden, var Sverigedemokraterna kritiska, dock inte mot idén att införa ett utsläppshandelssystem. Att utsläpp prissätts är en utomordentligt god modell för att samhällsekonomiskt effektivt minska utsläppen. Det problem som vi såg från SD:s sida var hur EU-kommissionen valde att utforma systemet.
Det principiellt problematiska med ETS 2 är att intäkterna från utsläppshandelssystemet inte stannar i Sverige utan till viss del tillfaller EU-systemet i form av en social klimatfond - en fond som Sverige kommer att bli nettobidragsgivare till. På så vis kommer svenska konsumenter, genom ETS 2, delvis att bidra till att finansiera medborgare i exempelvis Ungern, Polen och Bulgarien.
Detta var bakgrunden till att Sverigedemokraterna i riksdagen under förhandlingarna motsatte sig den socialdemokratiska regeringens linje att säga ja till förslaget. Detta, herr talman, är numera historia. ETS 2 är i dag bindande EU-lagstiftning, och Sverige saknar således rådighet i frågan. ETS 2 ska införas oavsett vad man tycker om detta i sak.
Regeringen och Sverigedemokraterna enades i klimathandlingsplanen om att Sverige ska genomföra ETS 2 brett från start samt att hushåll och verksamheter ska kompenseras fullt ut. Fördelarna med att inte utnyttja olika möjligheter att undanta vissa verksamheter är flera. En bredare implementering redan initialt borgar för att systemet får starkare klimatpolitisk effekt, men av utformningen av systemet följer också att Sverige får behålla en större del av intäkterna, som kan användas för kompensation.
För att bereda förslag om hur en sådan kompensation ska se ut kommer en utredning att tillsättas, vilket vi redogjorde för redan i klimathandlingsplanen. Jag vet att frågan bereds på Regeringskansliet just nu, och jag förväntar mig att utredningen kommer att presenteras nu under hösten.
Herr talman! Klimathandlingsplanen slår fast att en grund för klimatpolitiken är folklig acceptans. Handlingsplanen klargör också att styrmedelsutredningen ska beakta att inte orimligt höga kostnader ska uppstå för hushåll och näringsliv med risk för allvarlig påverkan på svenska företags konkurrenskraft.
Herr talman! Jag konstaterar att det tycks råda enighet här i riksdagen om förslagen i propositionen. Inget oppositionsparti motsätter sig den föreslagna implementeringen, men några partier vädrar en del egna synpunkter på hur kompensationen sedan ska se ut och hur konsekvenserna ska analyseras. Detta är att slå in öppna dörrar, för det här är precis vad den aviserade utredningen ska ägna sig åt. Det är en diskussion som vi kommer att få anledning att återkomma till när utredningsdirektiven inom kort presenteras men framför allt när utredningen är färdig och ett konkret system för kompensation ska tas fram.
Herr talman! För att vinna tid avslutar jag mitt anförande nu.