Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag kommer att verka för att den nya europeiska regleringen om skydd vid betaltjänstbedrägerier i större utsträckning ska omfatta småföretagare och mikroföretag, om jag ser behov av att införa ett grundläggande företagsskydd för småföretagare som utsätts för bedrägerier inom det finansiella området, om vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka småföretagares skydd mot bankrelaterade bedrägerier och social manipulation och hur jag avser att säkerställa att arbetet mot bedrägerier mot företagare blir en tydligare del av regeringens arbete mot organiserad brottslighet.
Vidare har Eva Lindh frågat mig om jag bedömer att dagens nivå av transparens ger bankkunder tillräckliga möjligheter att fatta informerade beslut om valet av bank, vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att stärka bankernas ansvar för att förebygga bedrägerier, om jag kommer att verka för att bankerna ska ta ett större ekonomiskt ansvar för kunder som utsätts för bedrägerier i linje med utvecklingen inom EU, hur jag ser på bankernas och det finansiella systemets roll i regeringens arbete mot organiserad brottslighet och om jag bedömer att insatserna mot bedrägerier hittills varit tillräckligt prioriterade.
Att motverka brottslighet är en av regeringens högst prioriterade frågor. Det gäller även brottslighet i det finansiella systemet.
Det stora flertalet bedrägerier förutsätter att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av bankerna. Som ett led i arbetet mot bedrägerier höll regeringen flera möten med företrädare för bankerna och Polismyndigheten under 2024 och 2025. Syftet var bland annat att diskutera hur bankerna kan ta ett större ansvar och hur samarbetet mellan bankerna och Polismyndigheten kan stärkas. Bankerna presenterade då ett åtgärdspaket med flera förslag för att stärka kundskyddet. Det är bankernas och polisens bild att arbetet har varit framgångsrikt.
Regeringen följer löpande upp att bankernas åtgärder genomförs och får effekt. Det är positivt att brottsvinsterna för telefonbedrägerier, så kallad vishing, har minskat markant sedan toppen 2023.
Just nu pågår en översyn av EU:s betaltjänstregelverk. Regeringen är positiv till att regelverket ses över och välkomnar Europeiska kommissionens ansats att bekämpa bedrägerier. En politisk överenskommelse i förhandlingarna nåddes i november 2025.
Det nya regelverket – en ny EU-förordning och ett nytt EU-direktiv – innehåller nya krav på bankerna att vidta preventiva åtgärder i syfte att förebygga och förhindra att kunderna utsätts för betalningsbedrägerier. Det gäller särskilt krav på transaktionsmonitorering och förutsättningar för utbyte av information mellan banker om misstänkta bedrägerier.
Ersättningsreglerna i det nya regelverket innebär, liksom i dag, att det föreligger en allmän rätt till ersättning vid obehöriga transaktioner under vissa förutsättningar. Därutöver föreslås en särskild regel som innebär att den enskilde, under vissa förutsättningar, har rätt till ersättning om bedragaren utger sig för att företräda banken.
Reglerna i det nya betaltjänstregelverket gäller som utgångspunkt oavsett om kunden är konsument eller företagare.
När det nya regelverket har antagits ska de regler som inte är direkt tillämpliga genomföras i svensk rätt. Jag vill inte föregripa det arbetet.