Herr talman! FN:s generalförsamling har proklamerat detta år som det år när man ska hedra minnet av slaveriets offer, de människor som kämpade mot slavhandeln och de första aktivisterna i fråga om mänskliga rättigheter. Jag tycker att Sverige ska vara med. Jag vill gärna berätta varför.
Jag vill börja år 1786. Det var det år kungen instiftade Svenska Akademien med det välkända valspråket "Snille och smak". Just då startar han ett bolag för att köpa och sälja människor. Västindiska kompaniet bildades - med kungen som största aktieägare - med monopol att köpa och sälja människor från Afrika till Västindien.
Inte heller Sverige har bett om ursäkt för slavhandeln. Det är något som jag beklagar. Men det hindrar inte att vi uppmärksammar den 21 augusti. Det är det minsta vi kan göra. Det är därför jag är besviken på att utskottet nu avstyrker min motion. Det må hända att utskottsmajoriteten inte tycker att det är påkallat med ett riksdagsbeslut, men nog hade det varit hedervärt att i skrift markera vikten av att uppmärksamma dagen - i synnerhet när FN har fattat beslut om saken.
Herr talman! Slavhandeln skilde sig från andra typer av slaveri på det sättet att den utgick från att somliga människor är mera värda än andra. Den utgick från hudfärgen. Den utgick från rasismens ideologi. Denna monstruösa teori om människovärdet legitimerade orättvisor och förtryck i en sällan skådad skala.
Slavhandeln kan inte förstås om man inte förstår dess rasistiska grunder. Slaveriet var, har alltid varit och kommer alltid att vara ett brott mot mänskligheten. Att uppmärksamma den 21 augusti som en dag då man hedrar minnet av slaveriets offer är inte bara för att komma ihåg utan också ett sätt att koppla ihop det historiska med det aktuella.
Slavhandel existerar även i vår tid. Den kallas för
trafficking
. Varje år dras 1,2 miljoner barn in i människohandel över hela världen. Till Västeuropa kommer på grund av en mycket stor efterfrågan ca 120 000 kvinnor och barn varje år för att säljas för sexuella ändamål. Bara till Sverige beräknar Rikskriminalpolisen att det årligen kommer 200-500 kvinnor och barn. Handeln med barn och kvinnor har på senare år utvecklats till ett av de största globala problemen. Gynnad av dåligt bevakade gränsövergångar och avancerad kommunikationsteknik har
trafficking
blivit en i allt högre grad lönande verksamhet med transnationell utbredning.
Människohandeln är nu i princip lika stor som drog- och vapenhandeln. Till skillnad från droger och vapen kan människokroppar säljas om och om igen. De är varor i en gränsöverskridande affärsverksamhet som genererar miljarder dollar och tillåts operera ostraffat. De som faller offer för
trafficking
blir sålda, lurade, tvingade eller på annat sätt försatta i situationer de inte kan ta sig ur.
Herr talman! Att länka ihop dessa två ting är att ta ansvar för det gemensamma mänskliga samvetet och samtidigt slå vakt om att det mänskliga släktet är ett släkte. Det hade varit klädsamt om utskottet hade skrivit lite mer om vikten av att hedra minnet av slaveriets offer.