STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justerad beräkning av bilförmån
Fru talman! Regeringen har lagt fram ett nytt förslag på riksdagens bord. Nu gäller saken en relativt perifer fråga om beräkning av bilförmån.
Vid närmare betraktelse kanske frågan är något större än vad den antyder, då skatten höjs med 2,33 miljarder. Det handlar om en grön skatteväxling, det vill säga regeringens skattepolitik i sin helhet, och det handlar om statens finanser.
Cirka 300 000 personer förmånsbeskattas i år. Ingen hänsyn tas till dem som får en höjning av förmånsbeskattningen med 25 procent ytterligare. Det motsvarar 400-800 kronor per månad. Det är rätt mycket.
Skatten drabbar huvudsakligen män, då 80 procent av dem som förmånsbeskattas är män. Denna justering har enligt propositionen en försumbar effekt på den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor i landet. År 2019 var snittlönen för dem som har förmånsbil 51 400 kronor, och bilförmånen är vanligast i pendlingskommuner nära storstaden.
När vi är i ett läge där samhällsekonomin står inför mycket stora risker på grund av pandemin och en omstart måste göras föreslår regeringen att vi ska höja skatten på förmånsbilar. Med tydlig skärpa träffas företag, som ju är motorn i den ekonomiska utvecklingen.
Förslaget om justerad beräkning av bilförmån handlar i grund och botten om att höja skatten lite extra och lite utöver de övriga skattehöjningar man redan har gjort. Skattehöjningar har gjorts på transporter, bränslen och inte minst genom bonus-malus-systemet där man i flera steg har skärpt beskattningen.
Fru talman! Sverigedemokraterna har påtalat hur bonus-malus varit en metod för att dra in pengar till ökande samhällskostnader som regeringen har ansvar för. Regeringen för nu fram en skatt som innebär ännu mer av samma vara i stället för att lösa problemen.
Hur kommer det sig att regeringen i de flesta fall väljer att höja skatten på grundläggande beståndsdelar av samhällsekonomin för att finansiera växande samhällskostnader i stället för att minska kostnaderna för samhällsproblem? Dessa i sin tur genererar nya samhällsproblem.
Nu läggs lök på laxen, och skattehöjningar drar åt tumskruvarna för att pressa de bilister som har "fel bil" in i en återvändsgränd. Ett problem med förslaget är att ingen hänsyn har tagits annat än förmånsbil eller privatägd bil. Leasing har inte ingått. Inte heller har gasbilar beaktats. Gasbilar är den typ av bil som ligger närmast brytpunkten, det vill säga den bil som får högst tillägg på förmånsbeskattningen. Elbilar är något dyrare, så de får något mindre höjd skatt.
Inte heller har hänsyn tagits till om bilen används som arbetsredskap eller om den används privat. Borde det inte vara så att det är just den privata delen som skulle vara förmånsbeskattad och inte när man använder bilen som arbetsredskap?
Det saknas i allmänhet en helhetssyn på hur olika styrmedel påverkar dem som är beroende av bilen som transportmedel och arbetsredskap. Därför behöver det göras en total översyn av regelverket för bilförmån där syftet ska vara bredare än en regelförenkling. Översynen behöver också innefatta parkering och andra rörliga kostnader.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Justerad beräkning av bilförmån
Det är också så att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar styr mot klimatmålet 2030 om att minska utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. De ökade kostnader som föreslås riskerar att fördröja omställningen av fordonsflottan.
Kanske borde man hellre ge bonus till alla som lämnar sin bil till skroten för att ta bort de smutsigaste bilarna i stället för att se till att de bilar som verkligen skulle behövas drabbas. Jag yrkar bifall till reservation nummer 1.