Herr talman! Tack, statsrådet, för det villiga följdsvaret!
Det finns några konkreta saker som bör adresseras. Vi kan titta på auktionen som gällde 800-bandet, alltså det frekvensband som ligger i anslutning till 700-bandet och delar många av de tekniska egenskaper som 700bandet har. Den auktionen, som redan är genomförd på ett föredömligt sätt, var utformad på ett sådant sätt att det garanterades att åtminstone tre operatörer fick tillgång till någon del av frekvensbandet. Som statsrådet beskriver är detta en auktion som man har tittat på från andra länder och som har fått mycket beröm. Många har sett på den med avund, liksom på Post- och telestyrelsens arbete med en konkurrensneutral telemarknad i Sverige. Vi är en förebild för många här, och den positionen måste vi slå vakt om.
Nu har man gått från att i auktionen om 800-bandet garantera tilldelning till tre operatörer till att nu endast garantera tilldelning till två operatörer. Då har man möjligen tagit ett steg tillbaka. Om jag är korrekt underrättad innebär detta att en väldigt köpstark operatör kan få en väldigt stor andel av bandet utan något täckningskrav för den delen. Och den andra operatören får en mycket mindre del av frekvensbandet, men hela den del man får sig tilldelad efter en sådan auktion är belagd med frekvenskrav - av den anledningen är det kanske också ett lägre pris.
I värsta fall har vi då en operatör som har en väldigt stor del med väldigt fördelaktiga villkor, till ett högt pris som den köpstarka operatören har råd att betala, som den sedan styckevis och delt möjligen kan sälja vidare i andra hand till andra operatörer. Sedan har vi en aktör som inte har samma köpkraft men som däremot beläggs med ett väldigt stort ansvar att ordna täckning i vårt avlånga och glest befolkade land.
Det här är möjligen ett orosmoln. Har man en leverantör har man ett monopol. Har man två har man möjligen ett oligopol. Har man tre har man någonting som börjar likna en marknad. I det här fallet garanterar man ju inte någonting som börjar likna en marknad utan någonting som gränsar till ett oligopol. Det är i detta som oron från min sida, efter att ha talat med operatörer på marknaden, ligger.
Det är självfallet inte så att 700-megahertzbandet är allena saliggörande för telekommarknaden och för 5G-nätet, men det är en väldigt viktig beståndsdel. Det är därför som det är viktigt att jag och statsrådet har den här diskussionen.
Det har anförts olika synpunkter från aktörer på marknaden om hur det här skulle kunna göras bättre. Man använder framför allt auktionen som var kring 800-megahertzbandet som en bra förebild. Därför kan man möjligen beklaga att det vad gäller auktionen av 700-megahertzbandet har tagits ett steg tillbaka och att det inte garanteras samma fria och öppna konkurrens.
Det finns nämligen inget egenvärde i att ha få aktörer. Däremot finns det ett egenvärde i att kanske ha något fler aktörer. Därför vore det kanske bra om man signalerade i någon form av regleringsbrev, kanske ett kompletterande regleringsbrev, att konkurrenssituationen i frekvensbanden är avgörande för en god sluttjänst till kund.