Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Offentlig förvaltning

Per Söderlund (SD), 2021-03-10 (riksmöte 2020/21).

Kort sagt

Per Söderlund (SD) talade i riksdagens ärendedebatt den 2021-03-10 om Offentlig förvaltning. Anförandet är 498 ord (cirka 2 min läsning). Det är inlägg 2 av 5 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2021-03-10, riksmötet 2020/21

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2020/21:KU22 Offentlig förvaltning

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 9 även om vi såklart står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.

Regeringen styr riket, och riksdagen stiftar lag. Den offentliga förvaltningen, i sin tur, har till uppgift att följa och tillämpa de av riksdagen stiftade lagarna. Varje offentliganställd har, liksom alla andra medborgare, en grundlagsskyddad rätt att ha vilken åsikt han eller hon vill i politiska, religiösa eller andra ideologiska avseenden. I egenskap av företrädare för en myndighet är den anställde däremot skyldig att handla sakligt och opartiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Att detta efterlevs är mycket viktigt då varje enskild avvikelse är bekymmersam och upprepade avvikelser är direkt skadliga för förtroendet för våra myndigheter. En statsanställd får därför aldrig i sitt arbete agera på ett sådant sätt att förtroendet för vederbörande eller för myndighetens saklighet och opartiskhet kan rubbas.

Som medborgare ska man känna att man behandlas lika av myndigheter, oavsett vilka politiska, religiösa eller andra ideologiska åsikter man själv har. Detta är nödvändigt för att medborgarna ska ha förtroende för den offentliga förvaltningen. Ett tappat förtroende för myndigheter kan ta väldigt lång tid att återställa och kan få långtgående effekter. Detta ser vi inte minst i flera av landets socioekonomiskt utsatta områden, där förtroendet för myndigheter är lågt jämfört med i övriga landet.

Självklart sköter den absoluta merparten av alla ämbetsmän sina sysslor med den integritet och professionalitet som deras yrke kräver, men det finns också de som drivs av en egen agenda eller annan lojalitet än den till myndigheten. Exempel på detta kan man läsa om i en rapport från Örebro universitet, som ger vid handen att 11 procent av alla kommunala tjänstemän är aktivister.

Fru talman! Det är ytterst problematiskt när förmodat opolitiska tjänstemän deltar i politiska upprop på arbetsplatsen, när höga myndighetschefer utrycker sig politiskt i sociala medier eller, för den delen, när uniformerade yrkens personal inte bara tillåts utan även uppmuntras att delta i opinionsbildande manifestationer på arbetstid.

Den ökända listan med namnunderskrifter med underliga krav på värdegrund som inför valet florerade i regeringens egna lokaler på UD är ett exempel som riskerar att försvaga förtroendet för svenska myndigheter. Ytterligare ett exempel är Polismyndigheten, som fortsätter att avslå licensansökningar för vapen på samma grunder som förvaltningsrätten tidigare har avfärdat. I jakt- och skyttekretsar har detta allvarligt påverkat förtroendet för Polismyndigheten i vapenfrågor. Det vore mycket olyckligt om det skulle spilla över även på andra områden inom myndighetens mycket viktiga verksamhet.

Fru talman! Givet att riksdagen har lämnat ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att en översyn av lagstiftningen om tjänstefel bör göras med inriktningen att det straffbara området ska utvidgas har en del av Sverigedemokraternas politik på detta område blivit tillgodosedd. Vi vet dock ännu inte vad den utredningen kommer att komma fram till gällande konkreta förslag till författningsändringar eller när dessa kan förväntas träda i kraft. Vi anser därför att regeringen bör se till att dessa frågor särskilt behandlas i översynen av ett utvidgat straffansvar för tjänstefel.

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 5

5 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.