Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Teimouri för anförandet.
En av ledamotens poänger var att om vi skulle se på verkligheten och utvecklingen av regler på samma sätt hade vi inte behövt den här debatten. Min uppfattning är att den här debatten alltid kommer att behövas. Det kommer alltid att komma regler från olika håll, exempelvis från EU, och vi behöver hela tiden se till att de blir bättre. Jag vill alltså bara börja med att anmäla en avvikande uppfattning. Jag tror helt enkelt att vi alltid, kontinuerligt, behöver arbeta med att förbättra våra regler.
Två poänger som ledamoten gjorde var dels att företagarna uppfattar att det går åt fel håll, dels att kostnaderna ökar. Precis som jag anförde i mitt anförande tidigare är det på det sättet. Sedan behöver vi ta de här uppgifterna på allvar och inte använda dem som politiska slagträn. Det är min uppfattning.
Som jag anförde har företagarna under hela den här perioden, också under alliansregeringen, uppfattat att regelkrånglet ökar. Vi måste alltså erkänna att det här är en svår fråga. Det här är en fråga som vi behöver samarbeta om och inte en fråga som vi ska använda som ett politiskt slagträ.
När det gäller regelkostnaderna är det också riktigt att de ökar, men huvudsakligen ökar de på grund av EU-regler. En del av de här reglerna är rimliga. Exempelvis är en av de största tillkommande kostnaderna att sådana som vi, PEP, alltså personer i politiskt utsatt ställning, har speciella regler kopplade till våra banktransaktioner. Anledningen till det är att skapa ett tryggare samhälle och minska möjligheten för politiker och andra makthavare att göra felaktigheter och helt enkelt vara korrupta.
Det här är viktiga regler. De innebär kostnader, men vi måste vara eniga om att det här är den största enskilda orsaken till att regelkostnaderna ökar just nu.