Herr talman! Vi lever i ett föränderligt samhälle,
och det gäller att vi tar till vara de förändringar som
händer runt omkring oss på ett konstruktivt sätt.
Den framtida konsumentpolitiken, prop.
1994/95:16, som avlämnades av den förra regeringen
tidigare i höst innehåller många viktiga
förändringsförslag inom konsumentpolitiken.
Propositionen bygger på Konsumentpolitiska
kommitténs betänkande Konsumentpolitik i en ny tid
(SOU 1994:14), som avlämnades till regeringen i
januari 1994. Detta betänkande var sedan ute på
remiss. Nu finns förslagen till förändringar inom
konsumentpolitikens område på riksdagens bord, men
vad händer då? Jo, den nya regeringen drar tillbaka
detta förslag som skulle ha flyttat fram våra positioner
på detta område.
1972 antog riksdagen riktlinjer för en ny
konsumentpolitik, och 1986 fattades ett nytt beslut om
en ny konsumentpolitik. Det är förvånande med tanke
på de uttalanden som civilministern gjort om intresset
inom konsumentpolitiken, att vi inte nu 1994, efter det
arbete som har lagts ned genom utredning och
remissomgång, kan vara beredda att fatta detta
konsumentpolitiska beslut.
Den framtida konsumentpolitiken innehåller nya
mål för konsumentpolitiken som är formulerade på
följande sätt.
Ett första mål för konsumentpolitiken skall vara
att främja hushållens möjligheter att utnyttja sina
resurser enligt egna önskemål, inbegripet möjligheten
att genom god överskådlighet på marknaden göra
välöverlagda val.
Ett andra mål skall vara att främja
konsumenternas rättsliga ställning, inbegripet deras
förmåga att göra sina rättigheter gällande.
Ett tredje mål skall vara att främja
konsumenternas hälsa och säkerhet.
All verksamhet inom den statliga
konsumentpolitiken skall ta sikte på ett eller flera av
dessa mål. Verksamheten skall dessutom vara förenlig
med en eller flera av följande prioriteringsgrunder.
Den skall alltså:
- stödja människor som på grund av sina
individuella förhållanden är förhindrade att fungera
som brukare eller konsumenter på bästa sätt,
- avse hushållens baskonsumtion eller
- undanröja brister i marknadens funktionssätt.
För första gången finns det förslag om att
miljöfrågorna skall vara klart definierade och
inskrivna som ett mål. Därför lyder det fjärde målet så
här:
Konsumentpolitiken skall som ett fjärde mål ha att
främja konsumenternas intresse av en från
miljösynpunkt långsiktigt hållbar utveckling samt att
därvid verka för att konsumenternas önskemål om en
god miljö får genomslag på marknaden.
Att miljöfrågorna lyfts fram i den framtida
konsumentpolitiken är för oss i Centern en
självklarhet. Miljömedvetna konsumenter är vad vi
behöver nu och i framtiden, om miljöfrågorna skall få
den genomslagskraft som är nödvändig för att man
skall kunna hushålla med våra ändliga resurser.
Miljömedvetenheten hos oss alla ökar, och inom det
området har det hänt väldigt mycket under den förra
mandatperioden. Vi har antagit en
kretsloppsproposition, och den kommer att innebära
stora förändringar både för oss konsumenter och
kanske främst för producenterna genom det
producentansvar som infördes från den 1 januari
1994.
Miljöfrågorna är globala, men de orsakas oftast av
enskilda människors dagliga livsföring. Genom
miljömedvetna konsumenter kan vi skapa
konsumentopinion och ett marknadstryck som
resulterar i minskad miljöförstöring.
Som jag nämnde i början av mitt anförande lever
vi i ett föränderligt samhälle. Det har hänt mycket
inom konsumentpolitikens område sedan jag som
tonåring i början av 60-talet lyssnade på
Hushållningssällskapets hemkonsulent som reste runt
och bedrev konsumentupplysningskampanjer. Hon
lärde oss bl.a. att alltid vid köp läsa
varudeklarationsetiketterna på olika varor. Det är en
kunskap som med det enorma utbud av varor som
finns i dag är minst lika viktig för dagens
konsumenter.
Med tanke på att vi har fått en ny läroplan för
skolan är det väldigt viktigt att de konsumentpolitiska
frågorna kommer in i utbildningen. För att
konsumenterna skall kunna fungera som brukare och
marknadsaktörer på ett så väl övervägt sätt som
möjligt krävs att vi har kunskaper. Utbildning är
därför ett viktigt medel i konsumentpolitiken.
Konsumentfrågorna bör integreras i undervisningen i
olika ämnen, främst i grundskolan men också i
gymnasial utbildning.
Den 13 november röstade vi ja till ett medlemskap
i EU. Om det går som planerat kommer vi att fr.o.m.
den 1 januari 1995 ansluta oss till EU. Även detta
beslut, men kanske framför allt EES-avtalet med fri
rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital,
påverkar oss som konsumenter. Det hade därför varit
en fördel om den framlagda propositionen hade
behandlats nu.
Vårt land har en längre tradition inom
konsumentpolitikens område än vad EU har, och det
är angeläget att vi ligger rätt i tiden med vår politik
inom detta område vid en anpassning till EU.
Herr talman! Som en av reservanterna i utskottet
yrkar jag bifall till vår reservation i lagutskottets
betänkande nr 14. Jag tycker att de förändringar som
är föreslagna i propositionen är angelägna och att de
skall genomföras nu.