Fru talman! Det gäller inte det enskilda fallet utan principerna bakom. I alla möjliga sammanhang har vi i samhället kriterier på hur man lyfter fram viktiga positioner och hur man hanterar den kompetens och kunskap som finns. På samma sätt kan vi inom företagsamhet och andra områden se att det fungerar bra, och att här är det viktigt att behov möter möjligheter och kompetens.
Det här var en generell diskussion: Är detta ett system som det bör finnas möjlighet att se igenom? Tar man besluten och prövningen på grunder som inte aktualiseras? I realiteten vet inte en landshövding eller folket i ett län på vilka grunder det finns möjligheter för någon att få vara kvar längre eller på vilka grunder det inte fungerar så bra som det borde göra.
Vad jag vill åt är en tydlighet: Har en landshövding en morot för att göra ett ännu bättre jobb? Finns det möjlighet för ett län att jobba ihop sig med en landshövding så att det blir en så optimal konstellation - jag hade bilden av ett äktenskap, men alla bilder haltar ju - som möjligt? Vad är det för kriterier och bedömningsunderlag man utvärderar och följer upp? Det är det generella fallet jag är intresserad av.
Kanske är det inte alltid så enkelt, herr statsråd, att ha de här fyrkantiga reglerna - att just vid den här tiden, sex plus tre år, görs den här mätningen och då kommer ödet att falla. Kanske ska det vara bara två år eller ett år till. Kanske det inte ska vara så länge som sex plus tre år. Det är mer den diskussionen som är viktig, helt enkelt också för att slippa den oro som finns bland medborgarna: Vad ska hända i vårt län?