Fru talman! Man får också skilja på vad som är företagsekonomiskt lönsamt och vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. För stunden kan bolaget tjäna mer pengar på att jaga subventioner som finns både i Sverige och i andra länder, vilket gör att man prioriterar att bygga dessa kraftslag framför att investera i de nuvarande anläggningar som man har.
Här finns det någonstans ett politiskt ansvar att utkräva. Det är ett bolag helägt av staten, och staten borde då kunna använda det som ett verktyg inom ramen för den svenska energipolitiken. Menar man på allvar att man vill rädda klimatet finns här möjligheten att trycka undan stora utsläpp som sker när det eldas med kol eller naturgas, vilket kommer att bli följden. Detta är ju befintliga reaktorer som redan finns i dag. Ringhals 2 har stängt, men Ringhals 1 producerar vidare. Här finns möjligheten att med väldigt små medel och insatser se till att den fortsätter att producera tills den tekniska livslängden löper ut, vilket trycker undan utsläpp som mer eller mindre motsvarar all biltrafik i Sverige årligen. Det om något borde väl vara klimatpolitik på riktigt - att verkligen kunna ta vara på de värden som har byggts upp genom att man investerat i dessa anläggningar sedan tidigare.
I våras hanterade näringsutskottet ett initiativ om att undersöka förutsättningarna för detta och se om det skulle kunna vara möjligt. Inte ens då var Vänsterpartiet intresserat av att titta på hur det skulle kunna påverka klimatet och vad som skulle behöva göras. Även då röstade man nej. Då kvarstår ju frågan, fru talman, varför det uppenbart är så mycket viktigare för Vänsterpartiet att stänga kärnkraften än att rädda klimatet.