Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · val

Riksbankens förvaltning 2010

ELISABETH SVANTESSON (M), 2011-04-13 (riksmöte 2010/11).

Kort sagt

ELISABETH SVANTESSON (M) talade i riksdagens val den 2011-04-13 om Riksbankens förvaltning 2010. Anförandet är 701 ord (cirka 4 min läsning). Det är inlägg 4 av 8 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2011-04-13, riksmötet 2010/11

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2010/11:FiU23 Riksbankens förvaltning 2010

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Precis som Jörgen Hellman tidigare sade ska vi i dag fatta beslut om finansutskottets betänkande nr 23, och det handlar om Riksbankens förvaltning och verksamhet för år 2010. Samtidigt behandlar betänkandet fem motioner från allmänna motionstiden. Det kanske gör att en del av lyssnarna blir lite förvirrade av diskussionen.

Jag skulle vilja börja med att säga några korta ord om den viktigaste delen av betänkandet, nämligen att det är ett enigt utskott som föreslår att riksdagen ska besluta följande: att Riksbankens resultat- och balansräkning ska fastställas och att riksdagen ska godkänna fullmäktiges förslag vad gäller disposition av vinsten i Riksbanken. Det betyder helt enkelt att 6,2 miljarder kronor ska levereras till statskassan, att drygt 6,5 miljarder förs från dispositionsfonden och att 888 miljoner förs till resultatutjämningsfonden. Sist men inte minst föreslår finansutskottet att riksbanksfullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet för den verksamhet och den förvaltning man bedrev under förra året.

År 2010 präglades Riksbankens verksamhet fortsättningsvis av finanskrisen. Det fanns dock en viss skillnad, nämligen att balansomslutningen sjönk kraftigt i takt med att Riksbanken kunde avveckla många av de extraordinära krisåtgärderna. Jag tycker att det finns all anledning för Sveriges riksdag att känna glädje över att vår svenska centralbank faktiskt är en av de få i världen som hittills har kunnat avveckla en stor del av de extraordinära åtgärder som man var nödgad att införa i samband med krisen. Så ser det inte ut i många av de andra industriländerna.

Vi har relativt snabbt återhämtat oss från krisen, och marknaderna börjar mer och mer att fungera normalt. Det gör att de svenska bankerna kan finansiera sin verksamhet på marknaderna. Riksbanken har haft en enormt viktig uppgift under finanskrisen. Utskottet menar att man har skött den på ett mycket professionellt sätt.

Fru talman! Under ett år händer mycket. Det är mycket aktivitet i Riksbanken. Jag vill lyfta fram en sak som jag tycker har varit viktig. Riksbanken tillsatte en utredning om riskerna på den svenska bostadsmarknaden. I förra veckan publicerades utredningen. För den som är intresserad finns den att hämta på Riksbankens hemsida. Det är 400 sidors läsning, och den består av tolv olika rapporter. De är skrivna av ekonomer på Riksbanken och av externa forskare från Sverige och andra länder. Det är bra att Riksbanken tog initiativet eftersom det finns anledning att flytta fram hela kunskapsfronten på området.

Fru talman! Till sist vill jag ge en kommentar till en av de motioner som vi ska behandla och besluta om i dag. Den handlar om transaktionsskatter.

Det blåser starka vindar nere i EU och i parlamentet - nere i EU ska vi inte säga, vi befinner också i EU, men i EU-parlamentet - för en transaktionsskatt. På något sätt är det intressant att se att de som vurmar mest för detta i det svenska parlamentet är de två partier som är noga med att poängtera att vi inte ska ha centraliserad styrning, att vi inte ska ha en gemensam finanspolitik. De brinner nu för att vi helt plötsligt ska ha en gemensam skatt i EU.

Det är utopiskt att tänka sig att en transaktionsskatt skulle fungera. Om den ska fungera måste

alla

länder införa den samtidigt. Annars kommer kapital, valutaflöden och finansiella transaktioner att flytta från Europa. Så är det. Vi testade detta på 80-talet, som en tidigare talare var inne på. Det var tydligt att handeln flyttade direkt till London. Nu är transaktioner ännu mer lättrörliga. Det går ännu snabbare att flytta. Det är en helt utopisk tanke. Sedan måste man vara ärlig och tänka att det finns olika motiv till transaktionsskatten och varför man i EU-parlamentet tycker att den är så fantastisk. Man vill naturligtvis öka sin egen budget.

Vi i det svenska parlamentet är tydliga med att det måste råda en budgetrestriktivitet i EU-parlamentet och i EU:s budget. Det tycker inte alla, speciellt inte alla som sitter i parlamentet. Man vill gärna se lite mer pengar i kassan. Då tycker man att transaktionsskatt är en lysande idé. Jag tror inte att alla har samma goda argument, eller goda skäl, till vad skatterna ska gå till som Miljöpartiets Jonas Eriksson.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 8

8 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.