Fru talman! Ledamöter! Coronakrisen påverkar allas vår vardag i stort och smått. Nu är fokus på att minska smittspridningen, att rädda människors jobb och att sjukvården ska klara av det hela. Men efter den akuta fas vi nu är i kommer återuppbyggnaden av samhället, och detta debatteras nu hett på olika ledarsidor.
Coronakrisen har kommit att blottlägga många sårbarheter i vårt samhälle. Krisen ger nya erfarenheter och tankeramar. Efter den här krisen tror jag att vårt samhälle kommer att se annorlunda ut på många sätt, och jag är övertygad om att cirkulär ekonomi än mer kommer att vara ett framtidsspår, som följd av coronaviruset.
En av de sårbarheter som har visat sig är att det är skört med globala handelsmönster och leverantörskedjor. Vi har sett hur material har fastnat vid gränser och hur produktion har stannat av. En självklar slutsats att dra är att det är viktigt att ha beredskap för produktion på hemmaplan, i Norden och i Europa.
Ingenjörsvetenskapsakademien har nyligen kommit med en syntes av flera års forskning, och ett av förslagen i deras rapport är att man ska inrätta marknadsplatser för att återanvända och återvinna produkter i Norden. Här är det väldigt viktigt med samarbete mellan olika typer av branscher - industriell symbios, som man kallar det - cirkulära marknadsplatser och att detta kopplas ihop med EU, som också har ett sådant arbete på gång.
Det är mycket viktigt att vi från politiskt håll gör allt vi kan för att se till att det finns bättre marknader för att återanvända och återvinna material i Sverige, Norden och EU.
Sedan ska vi självklart inte vända världen ryggen. Till exempel är det väldigt viktigt att utvecklingsländer inte möts av höga tullmurar och att de får hjälp att utveckla en hållbar handel med sjysta villkor. De är hårt drabbade av pandemin, med en ökad fattigdom som följd.
Men varför är det då så viktigt med cirkulär ekonomi utöver krisberedskap? Jag vill egentligen hellre kalla cirkulär ekonomi för en planetekonomi. Det vi egentligen pratar om är en ekonomi som håller sig inom planetens gränser - det är inte ekonomin som sätter gränserna, utan det är de facto planeten. Allt annat är en chimär.
Den ekonomi som vi har i nuläget innebär att vi står i ständig skuld till framtiden, till våra barn. Den biologiska mångfalden minskar i en hög takt. En miljon djur- och växtarter hotas i dag av utrotning. Fem gånger tidigare har jorden drabbats av ett massutdöende som utplånat nästan allt liv på kort tid. Nu befinner vi oss i något som kallas det sjätte massutdöendet, och människan är orsaken.
Den linjära produktionen med slit och släng bygger på att det finns billiga råvaror att använda och ständigt ta upp ur jorden. Det är inte rimligt. Miljökostnaderna måste bakas in i kalkylen. Det behövs ökade skatter på naturresurser, så att vi jämnar ut priserna mellan jungfruliga material och återanvända material.
Så har vi klimatkrisen. Vi har nu bara några få år på oss att ställa om till ett klimatsmart samhälle, och just nu kan våra ungdomar inte demonstrera på gator och torg, men Greta Thunberg leder alltjämt demonstrationen digitalt. Användning av resurser står för en väldigt stor del av klimatutsläppen, och resurseffektivitet är en nyckel för att få ned utsläppen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi
Det finns många viktiga sociala aspekter på den cirkulära ekonomin också. Om vi kan cirkulera material behöver vi inte ta upp naturresurser under vidriga förhållanden i länder långt borta. Här på hemmaplan har vi ju mycket arbetslöshet som väntar framöver. Den cirkulära produktionen är väldigt arbetskraftsintensiv medan den linjära har mer fokus på maskiner och naturresurser. Vi behöver alltså öka beskattningen på naturresurser och ha en mer gynnsam beskattning på arbete, så att det blir en växling där, med fortsatt goda arbetsvillkor, förstås. Detta är också något som partierna i januariöverenskommelsen står bakom.
Vilka åtgärder behöver vi då vidta för att få fart på den cirkulära ekonomin? Detta är ju något vi har pratat om länge, men det händer saker frustrerande långsamt, kan man tycka.
Sverige behöver en tydlig vision för en cirkulär ekonomi, och regeringen jobbar med en strategi för detta. De cirkulära affärsmodellerna behöver dominera över de linjära.
Vi behöver innovation och produktdesign, att tänka utanför boxen. Jag har haft förmånen att träffa många företagare och prata om detta. De sa: Vad då boxen? Skit i den! Det finns ingen box! Det är en otroligt positiv anda, nyfikenhet och experimentlusta hos företagen.
Det är också väldigt viktigt med produktdesign, som flera har tagit upp här, och att man verkligen jobbar så tidigt i kedjan som möjligt, tar fram produkter som inte innehåller olämpliga material och utformar produkterna så att de lätt kan repareras och återvinnas. Det är också viktigt att produkterna har en förväntad livslängd som innebär att de håller längre, att man kopplar det till konsumenträtten och att de ska kunna repareras.
Det offentliga kan också gå in med upphandling och hjälpa till att driva fram dessa marknader. Det finns i regeringens upphandlingsstrategi, och det finns också i klimathandlingsplanen att vi ska jobba med detta.
Sedan behöver regelverk förändras, så att man går från att se avfallet som avfall till att se det som en resurs. Det är ett ständigt pågående arbete. Mycket har gjorts, men mycket är också kvar. Detta finns också med i januariöverenskommelsen.
Vi i Miljöpartiet tycker att det är viktigt att vi inte löser kriser genom att skapa andra kriser. Det är viktigt med en giftfri vardag, att ha en försiktighetsprincip och att titta på detta från fall till fall.
Detta med skatteväxling har jag varit inne på: Höjd skatt på influget material och sänkt skatt på arbetskraft.
Något som dyker upp alltmer efter corona gäller finansieringen av olika cirkulära projekt. Vi har som bekant pilotprojekt och forskning. Sedan är det den bekanta dödens dal och sedan den kommersiella produkten. Detta är något som generellt gäller för projekt på hållbarhetsområdet. Men det gäller ännu mer för cirkulära affärsmodeller, för de har väldigt annorlunda mål. Det är svårt för finanssektorn att bedöma när cirkulära affärsmodeller faktiskt är lönsamma. Vi måste titta på detta, så att finanssektorn jobbar för att få fram mål och mått, så att man bättre kan bedöma dessa projekt och så att vi kan få in ordentligt med investeringar.
Cirkulär ekonomi
Som avslutning skulle jag vilja framhålla att vi nu är i en akut fas, men snart är vi inne i en återbyggnadsfas efter corona. Då kan vi inte blicka bakåt. Vi behöver köra framåt, eller snarare: Vi behöver köra cirkulärt i stället för linjärt.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
I detta anförande instämde Emma Hult (MP).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 12.)
Kemikaliepolitik