Herr talman! Precis som jag påpekade i mitt första inlägg är det ett alldeles för dåligt kunskapsläge om samers psykiska ohälsa. Det måste förbättras inom den svenska hälso- och sjukvården specifikt och i det svenska samhället generellt.
Jag hade själv förmånen att i våras träffa forskare som har forskat just i psykisk ohälsa hos samer. De tog också upp exemplet från Norge. Det är ett intressant exempel, och jag vet att tjänstemännen på Socialdepartementet följer utvecklingen i Norge och ser vad vi har att lära därifrån.
I första hand tror jag att det viktigaste är att få till en bättre samverkan bland de berörda landstingen. Det är också viktigt att få till en bättre kunskapsöversikt. Hur ser problemen ut i detalj, och vilka åtgärder skulle kunna vara verksamma i en svensk kontext? Jag är inte alls främmande för att också titta närmare på det norska exemplet och dra tydliga lärdomar därifrån.