Fru ålderspresident! Jag tackar Magnus Manhammar för svaret. Jag tycker dock inte att jag fick så mycket till svar på frågan om ABF. Jag förstår att jag kan ha trampat på en öm tå, men de täta band som finns mellan ABF och Socialdemokraterna ser onekligen konstiga ut. Era politiker går rakt från kammaren in i toppjobb på ABF. Sedan står ni här och talar i ordalag som enligt min uppfattning är väldigt överdrivna.
Jag förstår att det kan vara tuffa tider för folkbildningen. Man måste ställa om och prioritera på olika sätt. Det är mycket riktigt betydande neddragningar, men det finns möjlighet att prioritera det man tycker är allra viktigast. I mitt anförande från talarstolen tidigare tog jag upp att man i stället för trumkurser för icke-binära, kurser i hundparkour, lunchdiscon i utsatta områden och liknande kan prioritera replokalerna och annan verksamhet som är mer uppbygglig. Man har möjlighet att göra det. Man får fortfarande mycket stora belopp, och det går att göra prioriteringar.
Magnus Manhammars engagemang kanske bottnar i någonting annat än egen vinning. Jag säger ingenting emot det. Däremot vidhåller jag att det är uppenbart att Socialdemokraterna har väldigt täta, ja, intima band till en del av de saker som de har genomdrivit i kammaren, till exempel regelverket för de partipolitiska lotterierna och hundratals miljoner kronor till ett visst studieförbund. Att det inte skulle finnas form av egen vinning i detta över huvud taget finner jag mycket osannolikt, fru ålderspresident.