Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag måste dock erkänna att jag inte tycker att det är så mycket till svar. Där finns absolut inga förslag på att göra någonting alls, utöver att vänta ut en utredning.
Även om det ställs höga krav på huvudmännen om att skapa en skolmiljö fri från kränkande behandling är det bevisligen så att många av dem inte lyckas med detta. Den största orsaken till avhopp från gymnasiet, som vi diskuterade tidigare, är just mobbning. Elever som går till skolan varje dag med en klump i magen har svårt att lära sig, och elever som utsätts för våld, kränkningar och trakasserier dagligen orkar till slut inte gå dit. Det är förståeligt att man en dag inte står ut utan väljer att hoppa av.
Regeringen säger att gymnasiet är viktigt för att kunna få ett arbete och har till och med gått så långt som att prata om ett obligatorium, även om det verkar som att detta vallöfte övergetts och begravts i en utredning. Nästan alla börjar gymnasiet, men tyvärr är det alltför många som hoppar av. När vi nu vet att avhoppen ofta beror på mobbning och kränkningar och regeringen pratar så mycket om vikten av att gå gymnasiet kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att det i interpellationssvaret inte finns en enda konkret idé för hur situationen för utsatta elever i gymnasieskolan ska bli bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2011 gjorde Skolverket en utvärdering av metoder för att förebygga mobbning. Tyvärr blev bilden efter den utvärderingen att det inte fanns något program alls som var bra. Många skolor och kommuner famlar nu efter stöd vad gäller hur man ska arbeta för att skapa en bra miljö för sina elever.
Fru talman! Skolan måste bli bättre på det förebyggande arbetet mot mobbning. Vi kommer alltid att ta den utsatte elevens parti. Det är inte den som utsätts för mobbning som ska behöva byta skola eller hoppa av gymnasiet för att göra sig fri från sina plågoandar.
Mobbning förblir ett stort problem, även om det på papperet finns ett bra regelverk på plats. Skolinspektionens rapport från 2014 visar bland annat att fyra av tio kommunala huvudmän har brister vad gäller att skyndsamt utreda omständigheter kring uppgivna kränkningar och att vidta åtgärder.
Ungefär sju av tio gymnasieskolor har, sedan införandet av 2010 års skollag, brister i det förebyggande arbetet mot kränkningar i skolan. Ofta kan skolorna inte uppvisa en plan som anger vilka faktiska åtgärder som ska vidtas när kränkningar förekommer samt hur dessa åtgärder ska följas upp. Skolenkätens resultat från hösten 2013 bekräftar denna bild, då var sjätte elev inte vet vem de ska vända sig till om någon kränkt en elev på skolan.
Alliansen satsade på att motverka mobbning, men det behövs mer. Tyvärr ser det ut som att den här regeringen inte har några idéer alls, trots att ni lyfter fram vikten av fullföljda gymnasiestudier.