Fru talman! Konstitutionsutskottet ansvarar bland annat för frågor som berör Sveriges grundlagar, men just i dag är vi också inne på en av kristdemokratins grundprinciper, nämligen insikten om människans ofullkomlighet. Det hör till människans natur att ibland göra fel, även om man har kunskap om det rätta. Men då har man också rätt till en andra chans så att man kan ställa det till rätta som först blev fel.
Det är just vad som hände när riksdagen i juni förra året beslutade om en ändring i regeringsformen och en redaktionell ändring i riksdagsordningen. I höstas antog sedan riksdagen slutligt de vilande lagförslagen. Det var bara det att delar av bestämmelsen flyttades till en ny paragraf, fastän den beslutade ändringen rätteligen borde ha lagts under en annan paragraf. Nu har lyckligtvis riksdagens utskott initiativrätt, och därför använder vi nu denna rätt för att justera beslutet från i höstas så att texten hamnar på rätt ställe.
Ytterligare ett utskottsinitiativ tas upp i betänkandet. Det handlar om hanteringen av A- respektive B-punkter i samband med regeringens samråd med EU-nämnden, vilket flera talare har varit inne på tidigare. Det låter ganska kryptiskt för oss som inte jobbar i EU-nämnden, men B-punkterna kräver mer eller mindre omfattande överläggningar i rådet. A-punkterna är däremot ärenden där rådet fattar beslut utan överläggning, då man konstaterat att tillräckligt många medlemsstater står bakom beslutet och inget mer behöver sägas. Förhandlingarna har avslutats och man har kommit överens i rådet.
Riksdagens arbets-former m.m.
Riksdagens parlamentariska EU-kommitté framförde i betänkande 2017/18:URF1 att samrådet om A-punkter tar för stort fokus i en fas i beslutsprocessen där möjligheten till påverkan är mycket liten och där det handlar om detaljfrågor som det aldrig varit avsikt att riksdagen skulle behöva ta ställning till. Samrådet om A-punkter är omfattande och genomförs inom väldigt snäva tidsramar, vilket medför extra belastning på både Regeringskansliet och EU-nämndens ledamöter.
Det har därför diskuterats i vad mån regeringen ändå ska ha skyldighet att samråda med riksdagen om A-punkterna. Utskottet anser att det finns skäl att följa upp kommitténs synpunkter från 2017/18 och gör i och med detta därför ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att en utredning bör se över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden när det gäller A-punkter.
Jag yrkar med detta bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 23.)