Herr talman! Vi har alla följt händelserna i Paris, attackerna i Frankrike, både i januari förra året och i höstas, i Köpenhamn och också i Sverige, då Stockholm faktiskt råkade ut för en självmordsbombare. Sverige är inte förskonat från extremism och radikalism. Det förekommer radikalisering, rekrytering och finansiering till terrorism. Kommuner som Göteborg och Örebro är särskilt utsatta.
Utvecklingen de senaste tre åren har varit oroande, i synnerhet sedan sommaren 2014 när al-Baghdadi utropade ett så kallat kalifat i Syrien och Irak för att uppmana människor från omvärlden och Europa att ansluta sig till ett så kallat jihadkrig, ett religiöst krig.
Att över 300 personer hittills rest från Sverige till detta konfliktområde visar också att vi behöver vidta akuta åtgärder, herr talman. Den 13 augusti 2015 överlämnade därför regeringen denna skrivelse som konstitutionsutskottet nu behandlar innehållande reviderade och nya förslag till myndigheter men också till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Därefter överlämnade regeringen sin strategi mot terrorism, som riksdagen behandlade i december. Men i det dokumentet var det i huvudsak kommande utredningar som aviserades, inte några konkreta lagförslag.
Liberalerna och Alliansen kom överens med regeringen om ett antal åtgärder mot terrorism men också förebyggande insatser, som vi presenterade den 10 december. Jag hade möjlighet att delta i de väldigt konstruktiva samtalen. Jag beklagar dock att Vänsterpartiet inte var med när överenskommelsen justerades.
Arbetet mot våldsbejakande extremism i alla dess former kräver helt klart insatser utöver de repressiva, som skärpta straff och kriminalisering av resor. Det är ingen underdrift att påstå att Sverige har varit tamt när det gäller de som har återvänt till Sverige efter att ha deltagit i terrorverksamhet för exempelvis Islamiska staten. De personerna har kallt kalkylerat med att man inte drabbas av någon som helst sanktion om man kommer tillbaka till Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism
Den bilden, den kalkyleringen, måste vi ändra på. Sverige måste göra betydligt mer för att fler ska kunna lagföras för de avskyvärda brott som många av de personerna har gjort, antingen direkt eller indirekt genom att stötta terrorism och extremism.
Herr talman! Hittills finns det en enda lagakraftvunnen dom från svensk domstol. Den är från 2005, för finansiering av terrorism. Nu avvaktar vi också överklagandet till Svea hovrätt efter att två personer nyligen dömdes till livstids fängelse i Göteborgs tingsrätt, för terrorism genom mord i Syrien våren 2013. Ingen i Sverige har alltså dömts för uppmaning till terrorism ännu. Ingen har dömts för rekrytering till terrorism.
Vi har stora bekymmer i ett antal områden som vi inte längre kan blunda för. Det är miljöer där ungdomar och vuxna radikaliseras och luras eller lockas medvetet in i extremistisk verksamhet.
Jag besökte Örebro i måndags, för att titta på hur de jobbar med radikalisering och extremism. 20 personer från bara en svensk kommun, Örebro, har under de senaste två och ett halvt åren rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till Islamiska staten. Därför blir avhopparverksamhet och till exempel stödtelefonlinjer särskilt viktiga.
Liberalerna välkomnar åtgärderna som presenteras i betänkandet, som också har vässats ytterligare med Alliansens tillkännagivanden på en rad områden. Det gäller inte minst bidrag till organisationer som ägnar sig åt våldsbejakande budskap. Åtgärderna är breda och ska träffa radikalisering och extremism, oavsett sort.
Samtidigt måste vi ändå använda Säkerhetspolisens analys som visar att våldsbejakande islamistisk extremism är det största hotet mot Sveriges demokrati. Insatserna måste prioriteras utifrån den analysen. Organisationer och samfund som ägnar sig åt våldsbejakande budskap måste identifieras, och offentliga bidrag måste kunna dras in. Kommuner, landsting och stat måste återkalla stödet. Ifall organisationer aktivt motverkar våra liberala värderingar, som demokrati och jämställdhet, ska de inte ha ingångar till myndigheten SST eller kommuner och landsting.
I ett tillkännagivande i betänkandet, som Liberalerna och Alliansen har initierat, uppmanas regeringen och ytterst demokratiministern att omgående påbörja ett arbete med att identifiera samfund som inte ska ha stöd från det offentliga. Alice Bah Kuhnke sa före jul i Agenda på SVT att hon var beredd att se över, till och med skärpa, regelverket. Men i en interpellationsdebatt med mig på samma tema den 12 januari meddelade hon att möjligheten redan finns. För mig är det alltså lite oklart vad regeringen vill i denna viktiga fråga.
Den andra viktiga uppmaningen som jag särskilt vill lyfta fram är att det behövs fler aktiva åtgärder på sociala medier mot radikalisering och extremism. Utifrån Försvarshögskolans rapport vet vi att det sociala mediet Facebook är en effektiv plattform som tyvärr missbrukas och nyttjas till rekrytering till terrorism och radikalisering.
Förbättrad dialog mellan kommuner och samfund finns. Men det är uppenbart att det inte fungerar. Tyvärr väljer konstitutionsutskottet att avslå Alliansens yrkande i just den delen. I mina samtal med SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, har det blivit uppenbart att det finns brister i kommunernas dialoger med religiösa samfund. Ibland har medierapportering till och med bidragit till att tidningar har blivit bombhotade med krav på att man ska ta bort publicerade artiklar och reportage, till exempel Gefle Dagblad som uppmanades att ta bort artiklar om den lokala moskén i Gävle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism
Organisationer som får offentliga medel måste tåla mediernas granskning och allmänhetens insyn. Jag vet att det finns stora bekymmer när det gäller det. Det riskerar att befästa radikala miljöer som underlättar för vissa att rekrytera unga till terrorism och uppmana dem att sprida våldsbejakande budskap. Därför är punkten om samarbete med kommuner mycket central. Men det gäller även arbetet på sociala medier.
Jag står bakom utskottets förslag i betänkandet.
Jag måste avslutningsvis ställa en fråga till Jonas Millard, Sverigedemokraterna, som på punkt efter punkt har reserverat sig i konstitutionsutskottets betänkande. Man anser att det är verkningslöst. Man påstår att vi ger pengar till samfund som bedriver våldsbejakande extremism. Man säger nej till förslaget om avhopparverksamhet. Man säger nej till förslaget i utskottets betänkande om att stötta samfund och organisationer som vill jobba mot radikalisering och extremism.
Herr talman! Det är obegripligt att Sverigedemokraterna skäller ut hela utskottet, idiotförklarar hela Sveriges riksdag och reserverar sig i betänkandet. Det är inte trovärdigt.
(Applåder)