Fru talman! Jag dristar mig till att gissa att denna debatt inte kommer att vara helt tydlig eller lätt för en utomstående att förstå. Det kommer nog i mångt och mycket att låta som om vi alla vill ungefär samma sak, och till viss del stämmer nog detta. Jag vill nämligen påstå att det inte finns något parti som inte vill ha ett utjämningssystem i Sverige. Oavsett om jag träffar mina väljare hemma i Dalarna eller om jag pratar med väljare från Stockholm vill alla att hela landet ska leva och att det ska finnas grundläggande service och välfärd i hela landet. Dessa bärande grundprinciper kring skatteutjämningen finns det en enighet om. Konflikten i politiken handlar inte om detta.
Fru talman! Det är när vi borrar lite djupare som det skiljer sig åt. Vad menar vi med att hela landet ska leva? Vad menar vi med att det finns tillgång till grundläggande service? Och vad menar vi med tillgång till välfärdstjänster i hela landet? Jag är glad över att finansutskottet nu går vidare med att kräva att regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hela skatteutjämningssystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Inte sällan handlar debatten om kommunernas och regionernas kamp när det gäller ekonomi och hur många miljarder som behöver skjutas till för att verksamheterna ska fungera - vilka pengar som behövs för att det ska bli lite mer lika. För vi har inte en jämlik kommunsektor och jämlika förhållanden mellan landets olika regioner i dagsläget.
Det är i dag inte en acceptabel skillnad vi ser i skattesatserna mellan de kommuner som är tvingade att ha den högsta nivån och de som har den lägsta. Vi behöver strukturella reformer som gör det möjligt för landets kommuner att leverera grundläggande välfärd med ett ungefär liknande skatteuttag. Skillnaden är i dag, som tidigare sagts, nära 6 kronor, och det är inte acceptabelt.
Orättvisan att man betalar mer skatt för samma välfärdserbjudande är dock ännu större eftersom stora delar av det offentliga åtagandet över huvud taget inte finns tillgängligt på de platser där man betalar allra högst skatt. Detta vet alla som måste bekosta sin egen väg, sörja för sin egen bredbandsuppkoppling eller göra gemensam sak för att rädda byskolan.
Fru talman! Propositionen som kom på plats efter utredningen Lite mer lika tog några steg i rätt riktning. Vi tycker att det var kloka överväganden som låg till grund för de nya beräkningsgrunderna när det gäller gleshet och vissa socioekonomiska faktorer. På det stora hela fick vi ett något mer välbalanserat system.
Men en utjämning handlar om balans, och i mångt och mycket är det ett nollsummespel; om någon vinner förlorar någon annan. Även om det är svårt måste vi hitta en balans mellan tillväxtkommunernas rättmätiga krav på att kunna leverera välfärd i en tillväxtfas och landsbygdskommuners och mindre, mer glest bebodda kommuners rättmätiga önskemål om och behov av att kunna leverera välfärd även i den typen av situationer.
Fru talman! Det går att hitta ett nytt och bättre system än det som vi har i dag, där vi i mångt och mycket har lappat och lagat.
Centerpartiet kan konstatera att den senaste utredningen hade i uppdrag att se över den kommunala utjämningen. Det var 2008, som flera har nämnt, då den så kallade Utjämningskommittén.08 tillsattes. Det är hög tid att se över systemet igen.
Centerpartiet vill se ett skatteutjämningssystem som vilar på en rad grundläggande principer. Systemet bör utgå från en garanterad servicenivå i hela landet. Samtidigt behöver det vara utformat så att det skapar incitament för företagande, jobb och tillväxt. Det måste löna sig för en kommun att göra reformer som stärker företagsamheten och jobbskapandet, snarare än att kommunerna fråntas ansvaret för sin ekonomiska politik.
För många av landets glest befolkade kommuner är det dock uppenbart att det finns strukturella förutsättningar som gör det svårt att klara behovet av kommunal service utan ett system för skatteutjämning. Därför behöver gleshet i högre grad beaktas inom ramen för utjämningssystemet.
Länge har vi sett hur regeringar har använt sig av en allt rikare flora av riktade statsbidrag. Detta urholkar i grunden det kommunala självstyret. De riktade statsbidragen måste sökas, vilket skapar svårigheter för små kommuner med begränsade förvaltningsresurser att söka dessa bidrag.
Att se över det kommunala skatteutjämningssystemet är ingen enkel fråga. Jag satt själv med i Kostnadsutjämningsutredningen, vars betänkande fick namnet Lite mer lika . Vi ska veta att kostnadsutjämningen berör kanske 10 procent av hela skatteutjämningssystemet. Kom det någon kritik mot kostnadsutjämningssystemet och förslaget? Ja, det kom massiv kritik även om, enligt min bedömning, nästan hälften av förändringarna i kostnadsutjämningssystemet hänförde sig till omräkning av statistik, något som görs alldeles för sällan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om tillväxt-hämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen
Egentligen skulle jag önska att vi kunde skicka ut de parametrar som ska ingå i systemet på remiss, och så får man tycka till om dem. När det kommer telefonsamtal från kommunalråd har de nämligen bläddrat till sista sidan i utredningen och kollat om det blir plus eller minus för kommunen, för att sedan vara för eller emot systemet. Så fungerar väl kommunal- och regionråd.
Detta kommer alltså att vara en svår fråga. Det visste vi också när det förra skatteutjämningssystemet sågs över. Men det måste göras - vi kan inte vänta.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.