Fru talman! De gröna obligationerna är intressanta, och de kan verkligen bidra till ett positivt flöde från stora investerare.
Nu talade jag om våra pensioner, som ju ändå är det största pengaflödet som vi råder över. Regeringen kan ge instruktioner till våra AP-fonder om hur pengarna borde placeras. Jag tycker verkligen att det är hög tid att se över de placeringsdirektiven när vi ser att pengar fortsätter att gå åt fel håll.
Nyligen bad jag riksdagens utredningstjänst ta reda på ungefär hur mycket av AP-fondernas placeringar som går till förnybar energi. Förnybar energi är ändå ett segment som växer mycket. Mindre än 1 procent, fick jag till svar. Det säger någonting.
Låt mig återigen säga att när det finns placeringar i några av världens största fossilbolag, i bolag som skövlar regnskogar i Amazonas, i Sibirien i Ryssland, som Tovatt sa alldeles nyss, behöver något göras. Jag trodde att med ett så viktigt dokument som den klimatpolitiska handlingsplanen skulle man inte kunna bortse från finansmarknaden och AP-fonderna, våra pensionspengar, som vi faktiskt själva råder över.
När får vi uppdaterade och mer hållbara placeringsdirektiv till AP-fonderna? Det vill jag fråga Tovatt. Det är faktiskt Miljöpartiet som har den frågan i departementet i regeringen. Det åligger kanske partiet ett särskilt stort ansvar att vara lite trovärdigt i frågan.