200 000 kronor i minuten? Socialdemokraternas skuldsiffra spricker — men regeringen kommer inte undan

Retoriken

200 000 kronor i minuten. Låt oss börja med att räkna — det är precis det som Socialdemokraterna hoppas ingen gör. 200 000 kr × 60 minuter × 24 timmar × 365 dagar = cirka 105 miljarder kronor per år. Med flera decimaler och tyngre rörelse kan en vänsterkolumn nästan låta som kollapsen.

Men 105 mdkr i underskott på ett BNP på över 6 000 mdkr är inte en lånefest — det är ett underskott på under två procent. Eurozonens tak är tre. Och Sveriges statsskuld — den som skulle betala räntan — ligger kvar under 35 procent av BNP, nere från 1990-talets katastrofnivåer. Faktum är att krisen 2022 gjorde att statsskulden som kvot sjönk kraftigt, bara för att Riksbankens växlande ränteförluster och BNP-svängningar lockade tillbaka den en bit.

Vad är det som faktiskt driver skulden

Riksbankens obligatskvitton — köpta under pandemin till högre priser — bokas nu med stora växlande ränteförluster på statens balansräkning. Det är hundratals miljarder, och det beror på Riksbankens egna beslut, inte på regeringens budgetproposition. Att boka det som regeringens lånefest är som att klandra bilister för bron de gick över.

Finanspolitiska rådet pekar samtidigt på något som är regeringens: skattesänkningar, bytesbudget, reformsru — strukturellt svagare finanser på längre sikt. Det är sant, och PRESS0 har visat det tidigare med FPR:s egna siffror. Men sista det ämnet förväntas retoriken från S inte vara konsekvent.

Vad kvarstår som faktiskt regeringens beslut

Enligt Finanspolitiska rådets bedömningar har en central reformpaket försvagat det strukturella saldot på längre sikt. Ungefär en tredjedel av arbetslöshetsuppgången sedan mitten av 2023 motsvarar förlorade sysselsättningar — resten är ökat arbetskraftsdeltagande, vilket är smärtsamt för statens budget men inte samma sak som förlorade jobb.

Det är möjligt att kritisera regeringen för sina beslut. Det är också sant att de offentliga finanserna klarar EMU-kravet, att statsskulkvoten är låg och att Sveriges underliggande utgångsläge är bland de starkaste i EU. Dessa saker samtidigt. Det är vad journalistik är — inte vad retoriska miniräknare är till för.

Vad fick Sverige för pengarna?

Den intressanta frågan är inte vem som kan skriva "lånefest" högst. Det är vad pengarna gick till: försvarsutgifter som EU kräver (och som är motsatsen till statsfinansiell sparsamhet), energikrisstöd, Riksbankens operations — och reformer som kan betala sig eller inte. PRESS0 svarar inte på den frågan åt dig. Vi visar vad siffrorna är, var de kommer från, och låter dig bestämma.

Metod: alla siffror i artikeln är verifierade mot officiella källor — Riksgälden, ESV, Riksbanken, Finanspolitiska rådet, SCB. Claims och evidenskopplingar finns i PRESS0:s datamodell. Metodversion v1.0. Publicerad av Simon Axelsson (utgivare), efter redaktionell granskning enligt TONE-GUARD v1.0.