Herr talman! I kulturutskottets betänkande 26
behandlas frågor som rör museer och utställningar.
Jag vill kort kommentera de reservationer som vi
från socialdemokratisk sida har i betänkandet. Men
först skulle jag rent allmänt och övergripande vilja
konstatera att utskottet på några punkter går längre
än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Många förslag till förändringar inom museiområdet
har under de senaste ett och ett halvt åren lagts åt
sidan med hänvisning till den pågående
Museiutredningen. Som en parentes vill jag nämna
att Museiutredningen lägger fram sitt förslag för
Kulturdepartementet den 18 april under namnet
''Bildning och minne, museernas uppdrag och
organisation''.
Som rubriken på Museiutredningens arbete anger,
utgör museerna en viktig del av vårt kollektiva
minne. Ett minne har naturligtvis inget värde, om
det inte kommer till användning. Därför är
museernas uppgift i samhället bildning, och jag vill
understryka att detta inte minst innebär att
museerna skall vara en del, en aktiv del, också i
folkbildningen.
Även om Museiutredningen arbetar relativt snabbt
och även om det är rimligt att man under tiden ett
ärende utreds avvaktar med större förändringar, är
det inte möjligt -- och jag vill påstå att det inte ens
är önskvärt -- att avstå från varje justering av det
verksamhetsområde som en utredning berör. Det
är en bedömning som en majoritet i kulturutskottet
har gjort i det här betänkandet, precis som i några
av de tidigare debatterade betänkandena.
Därför föreslår kulturutskottet att anslaget till de
centrala museerna under rubriken Myndigheter
räknas upp med 2,5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. De här resurserna skall i
huvudsak användas som en allmän
resursförstärkning hos Statens historiska museer,
Statens konstmuseer och Folkens museum --
etnografiska. Det senare vill jag från
socialdemokratisk sida betona vikten av, därför att
de medel som är avsedda för Folkens museum skall
användas som insatser mot främlingsfientlighet i
vårt samhälle.
Utskottet föreslår att fördelningen av de 2,5
miljoner kronorna skall skötas av regeringen.
Kulturutskottet föreslår att riksdagen beslutar
anslå 1 miljon kronor utöver vad regeringen
föreslagit till de centrala museer som bedrivs i
stiftelseform. Medlen avser Nordiska museet.
Utskottet menar att hälften av resurserna skall gå
till Julita museum för att man där skall kunna
behålla den nuvarande verksamhetsnivån.
Julita är beroende av inkomster från skogsbruket,
och eftersom detta skogsbruk inte har givit den
förväntade avkastningen finns en risk för att
verksamheten vid museet måste minskas.
Kulturutskottet menar att det vore olyckligt.
När det gäller anslaget Bidrag till vissa museer gör
utskottet bedömningen att den prioritering som
regeringen har föreslagit behöver justeras. Därför
föreslår utskottsmajoriteten att Bildmuseet i Umeå
och Rooseum i Malmö tillförs ytterligare statliga
medel. Eftersom tidigare statliga medel till dessa
två museer har gått över annan budget blir den
nödvändiga följden av kulturutskottets
ställningstagande att man på dessa två punkter får
inrätta nya anslagsposter.
Utskottet menar till skillnad från regeringen att det
inte finns anledning att särbehandla Arbetets
museum i Norrköping i negativ bemärkelse i
förhållande till andra jämförbara museer. Det är
olyckligt att regeringen år efter år återkommer med
en markering som dels visar att man inte fullt ut
värdesätter den fina verksamhet som bedrivs vid
Arbetets museum och dels att man inte har förstått
det nytänkande inom museivärlden som museet
står för.
Om riksdagen beslutar i enlighet med vad
kulturutskottet föreslår ger riksdagen för andra
gången under denna mandatperiod kulturministern
signaler om att hon får släppa på den ideologiska
låsningen i denna fråga och i stället se till den
verksamhet som Arbetets museum bedriver.
Det har i tidigare diskussioner om Arbetets
museum påpekats att också andra än stiftare och
staten borde ta ansvar för verksamheten. Jag vill för
riksdagen påpeka att det pågår diskussioner mellan
museet och Norrköpings kommun om att
kommunen skall ta den kostnad som uppkommer i
samband med en utökning av museernas lokaler.
Kulturutskottet anser också att ytterligare 300 000
kr skall anslås till Judiska museet. Judiska museet
har en viktig roll att fylla när det gäller att bekämpa
främlingsfientlighet och rasism, och vi har all
anledning att stödja detta museum i särskild
ordning. Jag kan för övrigt nämna att Judiska
museet utsetts till årets museum under den i
Stockholm pågående museiveckan.
Så vill jag tala om de socialdemokratiska
reservationer som fogats till betänkandet. Vi
socialdemokrater menar att det mot bakgrund av
den konststöld som ägde rum på Moderna museet
förra hösten inte finns skäl för staten att ha kvar det
besparingskrav som återfinns i regeringens
budgetproposition. Det hade självfallet varit
rimligt att Statens konstmuseer hade fått använda
hela sitt anslag för att på bästa sätt lösa
bevakningsfrågorna. Om utskottet hade gått på den
socialdemokratiska linjen hade Statens
konstmuseer fått ytterligare en miljon till sitt
förfogande. Konstmuseerna har själva i en skrivelse
bett just om att få utökade resurser för bevakning.
Vi socialdemokrater önskar att man hade kunnat
öka på anslaget till Etnografiska museet i Göteborg
med fyra nya grundbelopp. Vi önskar också att man
hade kunnat öka anslaget till Riksutställningar med
1 miljon kronor. I båda fallen handlar det om att
också dessa institutioner skulle ha möjlighet att
göra som vi ser det viktiga instser mot den
främlingsfientlighet som finns i samhället.
Vi hade slutligen också ett förslag om ytterligare
satsning på Ajtte fjäll- och samemuseum. Pengarna
skulle användas för att värna om den samiska
kulturen.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i
kulturutskottets betänkande utom på de punkter
där det finns socialdemokratiska reservationer. Jag
yrkar bifall till reservationerna 2, 5, 7, 8 och 10.