Herr talman! Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa intar självfallet en central plats i svensk
utrikespolitik, som präglas av ett samlat agerande för
säkerhet och solidaritet.
Utskottsmajoriteten framhåller att det är ett
grundläggande svenskt intresse att utvecklingen i
dessa europeiska stater leder till en fördjupad demo-
kratisk kultur, ekonomiska framsteg och sociala
framsteg, att miljön förbättras med bl.a. effektivare
energisystem och att det blir en ökad öppenhet mot
omvärlden.
En viktig strävan för Sverige blir att engagera så
många andra stater som möjligt, inte minst inom EU, i
samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa.
Dessa länders integration i Europa bidrar till en ökad
politisk och ekonomisk stabilitet på den europeiska
kontinenten. För flera av de här länderna är ett med-
lemskap i EU en konkret målsättning.
Regeringen föreslår nu ett nytt samarbetsprogram
för Central- och Östeuropa om totalt 4 miljarder kro-
nor från budgetåret 1995/96 t.o.m. 1998. Utskottsma-
joriteten ställer sig bakom detta förslag.
Samarbetet kommer att inriktas särskilt på Est-
land, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Under
tidigare år har ungefär 60 % av vårt samlade öst-
samarbete gått till Baltikum. Det vidgas nu något till
övriga länder också.
Det är viktigt att det skapas en hållbar säkerhets-
gemenskap kring Östersjön. Det tidigare anslaget till
suveränitetsbistånd skulle användas till stöd för den
självständighet som de baltiska republikerna fått. Nu
utvidgas syftet till ett allmänt säkerhetspolitiskt mål
och omfattar också flera länder än de baltiska. Ansla-
get ökas till 100 miljoner kronor.
Med detta vidgade säkerhetspolitiska mål menas
att vi skall stödja sådant som polis- och tullväsende,
civilförsvar och räddningstjänst, kust- och gränsbe-
vakning liksom kampen mot organiserad brottslighet,
maffian, flyktingsmuggling, vapenförsäljning, olaga
hantering av kärnbränsle och radioaktiva ämnen.
Detta ingår i ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
När det gäller stöd till demokratin spelar folkrö-
relser och enskilda organisationer en viktig roll. Här
är det önskvärt med kraftfulla insatser, och därför blir
det en ökning av stödet till sådan verksamhet.
Det gäller även stödet till kulturutbyte och till
utbildningsprogram.
Ett nytt stöd har också introducerats genom att or-
ganisationer som är knutna till svenska riksdagspartier
kan använda medel för att bistå syster- och broderor-
ganisationer i tredje världen, men också i Öst- och
Centraleuropa. Det är naturligtvis grundläggande att
det finns demokratiska partier i en demokrati. Stödet
till partiuppbyggnad är en försöksverksamhet som
skall utvärderas om några år.
Vi vill se en socialt hållbar ekonomisk omdaning.
Därför satsas det på en social dimension i samarbetet
med Öst- och Centraleuropa. Det blir stöd till refor-
mer inom arbetsrätten, socialförsäkringssystemen,
satsningar på arbetsmarknadspolitik och på särskilt
utsatta grupper.
Näringslivsutvecklingen har hög prioritet. Det
program som stöder småföretag och privatisering
utvecklas. En särskild ambassadör är utsedd för att
hålla kontakt med svenska företag i syfte att dessa
skall engagera sig än mer i samarbetet.
Exportkreditgarantierna, som tidigare i huvudsak
gick till Baltikum, fördubblas till 2 miljarder kronor
och kommer nu även att kunna gå till Ryssland, Vit-
ryssland, Ukraina och Kazakstan.
Miljön är en oerhört viktig fråga. Nu får vi en
sammanhållen miljöstrategi för Östersjöregionen.
Stödet uppgår till 170 miljoner kronor. Det innebär
bl.a. att vi kan medverka till rening av utsläpp från de
tre största hamnarna i Baltikum.
När det gäller EU-medlemskapet betyder det att vi
av dessa pengar betalar ca 300 miljoner kronor per år.
Samtidigt blir vi delaktiga i en större EU-fond på inte
mindre än 15 miljarder kronor, som vi skall vara med
och påverka. Och ambitionen skall vara att låta sam-
ma principer styra vårt arbete inom EU som i det
bilaterala samarbetet.
Detta var en mycket kortfattad redovisning av in-
riktningen av det nya samarbetsprogrammet för Cen-
tral- och Östeuropa.
Det är utskottets uppfattning att det föreslagna
samarbetsprogrammet är ett viktigt steg på vägen mot
en mer samlad och överblickbar organisation och
hantering av samarbetet.
Det statligt finansierade samarbetet speglar ju inte
på något fullständigt sätt allt som pågår. Mångfalden i
de kontakter som håller på att utvecklas med länderna
i Central- och Östeuropa är inte bara ett arbetsfält för
centrala myndigheter, utan det utvecklas ju på en
mängd olika nivåer i samhället.
Utskottet betonar den viktiga roll som enskilda
organisationer och folkrörelser, kommuner och andra
regionala organ spelar i detta samarbete.
Det finns ett antal reservationer till betänkandet.
Göran Lennmarker redovisade i går kväll den modera-
ta reservationen. Eftersom ärendebehandlingen fick
avbrytas för att fortsätta i kväll kan Göran Lennmar-
ker inte delta i debatten. Jag går därför inte i polemik
med hans inlägg i går kväll. Jag vill kommentera
moderaternas motioner och reservationer genom att
något redovisa vad utskottsmajoriteten skriver i be-
tänkandet.
Utskottsmajoriteten säger att det föreslagna sam-
arbetsprogrammet inte utgör ett stöd till en ohämmad
ekonomisk omvandling. Utvecklingen måste, som
framgår av två av de fyra mål som är uppställda för
samarbetet, vara att utvecklingen blir socialt och
miljömässigt hållbar.
Utskottsmajoriteten delar inte den syn på om-
vandlingsprocessens förutsättningar som moderaterna
uttalar i sin reservation. Det socialistiska enpartisys-
temet behöver inte avvecklas. Det är gjort sedan flera
år tillbaka i flertalet stater i Central- och Östeuropa.
Den stora utmaning som dessa stater står inför i dag är
i stället att bygga upp fungerande samhällen med
socialt och miljömässigt bärkraftiga ekonomiska
system.
Det var nödvändigt i reformprocessens inlednings-
skede med grundläggande och snabba förändringar
när det gällde att hindra företrädare för det gamla
systemet att stoppa och vrida klockan tillbaka. Men
även flertalet av de äldre politiker som återkommer
till makten som en följd av utslag i fria val har insett
att förändringsbehovet inte kan förnekas. Utskottsma-
joriteten delar därför den grundsyn som återspeglas i
propositionen, nämligen att vad som nu krävs är ge-
nomgripande institutionella reformer. Det är viktigt
att inse att en sådan genomgripande omställning kan
ta tid. Som framhålls i propositionen måste de sociala
problem som uppstår under tiden lösas. I annat fall
utsätts reformprocessen för stora påfrestningar. Där-
för vill utskottsmajoriteten i likhet med regeringen
betona vikten av att man ägnar den sociala dimensio-
nen av den ekonomiska omvandlingen ökad uppmärk-
samhet i syfte att befästa de demokratiska och mark-
nadsekonomiska landvinningarna.
Dessa synpunkter är också ett svar på folkpartiets
reservation om samarbetsprogrammets allmänna in-
riktning och karaktär. Jag tror att inte heller Lennart
Rohdin har tillfälle att vara här i kväll, så hans syn-
punkter får kommenteras vid ett senare tillfälle.
Vänsterpartiet har i sin reservation synpunkter på
Rysslands andel av exportkreditgarantiramen. Varken
utskottet eller näringsutskottet, som yttrat sig, delar de
synpukter som vänsterpartiet för fram.
Det föreligger några reservationer som tar upp
miljösamarbetets innehåll och organisation. Alltsedan
östsamarbetet började har miljöfrågorna haft högsta
prioritet. Jordbruksutskottet säger i sitt yttrande att
man i allt väsentligt ansluter sig till regeringens över-
väganden om åtgärder för att stödja en miljömässigt
hållbar utveckling. Jordbruksutskottet finner också att
många av de yrkanden om miljöinsatser som förts
fram i motionerna ligger väl i linje med samarbets-
programmets inriktning och syften.
När det gäller anslagen till miljösamarbetet fram-
för partierna krav på olika belopp. Utskottsmajorite-
ten anser dock att de ca 210 miljoner kronor som
redan anvisats till miljöinsatser innebär en mycket
klar markering av den betydelse som tillmäts miljöar-
betet.
Frågan om ansvaret för miljöarbetet förs fram i
några reservationer. Som sades i går kväll är det väl
att betrakta som en intern sak för regeringskansliet.
Det bör dock påpekas att det i propositionen framgår
att det skall vara en nära samverkan mellan berörda
departement och myndigheter i fråga om miljöstödet.
En särskild beredningsgrupp skall tillsättas för detta.
Kds för fram en tanke om skuldavskrivning i sin
reservation. Den är inte jordbruksutskottet beredd att
tillmötesgå och utskottet ansluter sig till den bedöm-
ningen.
Ett par reservationer berör kärnsäkerhetsfrågor
och kärnkraft. Här vill utskottet påpeka att det klart
framgår av propositionen att inga svenska insatser
görs i Central- och Östeuropas kärnkraftverk med
avsikt att förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är
uteslutande att åstadkomma en så säker driftssituation
som möjligt under den tid som kärnkraftverken måste
användas p.g.a. den svåra energisituationen i många
länder i Central- och Östeuropa.
När det gäller storleken av anslagen har partierna
olika uppfattning.
Utskottsmajoriteten har den uppfattningen att
storleken på anslagen inte enbart avgörs av våra egna
ekonomiska förutsättningar, utan också är avhängiga
utvecklingen i de aktuella mottagarländerna. Målet
för vårt samarbete är att bidra till att inlemma de här
länderna i det normala internationella samarbetet.
Därför måste insatserna och projekten anpassas till
varje lands behov vid varje tidpunkt, samtidigt som de
bör vara tillräckligt långsiktiga för att effekterna skall
kunna avläsas. Man måste dock också ta hänsyn till
mottagarländernas kapacitet att kunna tillgodogöra sig
insatserna. Detta sammanhänger i sin tur med hur
reformarbetet i varje enskilt land fortgår och vilka
konsekvenser som omvandlingsprocessen för med sig.
Som framgick av inläggen i går kväll finns det en
bred samsyn på detta nya samarbetsprogram för våra
insatser för länderna i Central- och Östeuropa. Det
finns skilda förslag när det gäller fördelningen av
pengarna, och det finns skilda förslag när det gäller de
totala beloppen. Men vi befinner oss i en samhälls-
ekonomisk situation som gör att vi har gjort en av-
vägning och därmed kan behålla ett program i samar-
bete med dessa länder som är ambitiöst jämfört med
vad andra länder bidrar med. Jag tror att vi, genom
den samordning och samverkan som sker med den
organisation som kommer att gälla från den 1 juli,
kommer att få ett effektivare bistånd till dessa länder.
Utskottsmajoriteten tillstyrker förslaget till nytt
program för samarbete med Central- och Östeuropa.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på
reservationerna.